Idag är det någon som försöker klättra på väggarna här. Troligen av abstinensbesvär efter sina kära moster som lämnat våra förhållandevis sydliga breddgrader till förmån för den egentliga hemstaden för henne just nu.  Klättrerskan är en liten tjej, som helt plötsligt verkar tro att hon blivit så stor att hon ska stå upp. Så fort tillfälle ges, med en Tv-hylla, kartong, vardagrumsbord eller annat lämpligt klätterhjälpmedel, häver hon sig upp en nivå till knästående. Sedan en nivå till, utvecklandes någon invecklad teknik för att få fram fötterna att stå på istället.
Det blir svajigt att stå själv förstås, så att dratta på ändan är snart en mångtalig erfarenhet för tösen. Förr eller senare kanske hon står kvar ett tag. Jag bävar. Flyttar de lösa sakerna i våra rum som inte är hennes tillhörigheter ännu ett par decimeter upp och hoppas att det genidraget håller en vecka till eller två.......