Inga förändringar

i väderleken alltså.  Sitter här inne med neddragna persienner just nu, för att kunna sänka temperaturen inomhus med några grader framåt kvällen i alla fall....
Hos Elma däremot sker förändringar hela tiden, jag hinner snart inte med längre.
Det märks att tjejen börjar bli medveten. Har en vilja som inte går av för hackor vill jag lova! Inte så konstigt av hennes påbrå att döma kanske, men hon blir riktigt förbannad om det inte går som hon tänkt sig. En leksak hon inte når kan tillexempel orsaka rena raseriutbrotten och skrik i högan sky. Röstresurserna tränar hon nämligen också. Tycks ha valt att börja utforska översta delen av registret. Tonerna viner genom luften i öronbedövande gnissligt format nuförtiden och fastän man kanske gärna såg att hon använde lite lägre toner kan man inte låta bli att glädjas med henne när hon kopplar att det faktiskt var hon själv som åstadkom oväsendet...

Förflyttar sig gör hon också. Snurrar runt på stället eller ålar bakåt. Framåtförflyttningens ädla konst har hon dock inte erövrat ännu och blir därav ofta förbannad när saker som hon vill utforska ligger utom armlängds avstånd.
Att sitta är också en svår konst, men går bättre och bättre för var dag som går. Klarar sig bra stundtals på vissa underlag men ibland sviker balansen och det blir platt fall i alla möjliga och omöjliga riktningar. Äter gröt ett mål om dagen, är väldigt ivrig att få hålla i skeden själv så det går inte särskilt smidigt ännu, kladdar överallt så jag tror jag måste anlita en saneringsfirma ibland. Tur att hon inte kryper ännu, så jag har lite tid på mig fortfarande att börja gilla städning så mycket att jag ska idka det upprepade gånger varje dag.....

Struntar väl i att det ligger en blå och en grön kloss inom räckhåll när det är den lila hon vill ha!
 
Gillar utmaningar?
Nja, inte när utmaningen ligger framför henne som sagt, nedrans röda kloss, så nära men så långt bort...

inte underligt man blir förbaskad. Så fick hon syn på mammans kamera och glömde genast bort sin mission och började agera linslus istället... som vanligt... kameran och mamma, de är liksom ett nuförtiden....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0