Vi har lurat på den ett litet tag. Elma har gnagt och gnuggat, bitit och dregglat, gnällt och jämrat. Så igår bröt den äntligen igenom, den första lilla bissingen! Jag verkar ha trott att jag alltid ska ha en tandlös liten gumma, känner mig allt en smula förvånad, trots att det inte alls är tidigt den dyker upp. Brukar komma runt 6 månaders ålder har jag läst nånstans, även om vissa har tänder redan när de föds och andra får vänta mer än ett år på sin första. Så mycket nytta lär hon ju inte ha av den ännu, man har ju inte direkt längtat efter den med hänsyn till amningen, men vi får väl se det som en välkommen utveckling ändå!
Sprutorna igår lämnade inget övrigt att rapportera, möjligtvis en aningen tröttare och skrikigare Elma än normalt, men ingen jättereaktion på något vis, sedan verkade det bekymra henne mer att det kliade i munnen, vi får väl se hur dagen framför oss blir. Ikväll börjar pappan i alla fall sin efterlängtade semester, lagom till varmvädret avtar som jag förstått. Men men, mysigt blir det i alla fall!