Ja, egentligen var den ju faktiskt inte så lång, bara ned till City Gross och tillbaka, men det tog en eeeeevighet! Åtmistone en och en halv timme. Min kondis är verkligen inte vad den borde vara. Inte stabiliteten i mitt bäcken heller för den delen. Här måste tränas!
Drullade omkull gjorde jag också. Halkade på en lömsk isfläck under snön, landade på högerknät, dessutom på nervägen så det gjorde ju att tillbakamarschen uppför kändes ännu längre. *Pust*.  Elma sov dock gott hela promenaden, alldeles ovetande om vad som skedde utanför barnvagnens väggar. Tur pappan körde, så inte vagnen for iväg. Ja fast vi har ju ett sånt där "säkerhetsband" som man sätter fast i vagnen och runt handleden just utifall att det skulle ske nåt sånt här. Skulle ju inte vara så särskilt intressant om vagnen skulle få för sig att köra Elma alldeles själv nedför de branta backarna här...

Nu e vi hemma i alla fall. Vi har lunchat och Peppe har bakat kladdkaka (!)  Vi väntar nämligen besök från min kusin vid kl. 15.00 och då måste det ju bli lite gofika! :-)

har vi haft nu. Elma tog sitt livs andra bad - en upplevelse hon uppskattade bra mycket mer än senast! inga sura miner idag inte! :-)


Gluttat lite på Let´s dance har vi gjort också. Och myst i soffan. En fredagkväll behöver väl inte innehålla så mycket mer va...

Elma har sovit större delen av dagen och kvällen idag har det känts som, så vi får väl se om det blir nå´sova av inatt då....
Vi ska göra ett försök nu i alla fall. Nattinatt!

Eftersom pappan klagat länge nu på sina glasögon som bara halkar ned på näsan bestämde vi oss för att åka ned på mitt jobb så jag kunde fixa dem. Där var det fullt med folk och det riktigt kliade i fingrarna att svara i telefonen som ringde hela tiden, men jag lyckades hålla mig efter lite förmaningar från Peppe om att jag faktiskt var ledig. Elma sov hela besöket och var inte särskilt social med mina arbetskamrater som fick nöja sig med att kika ned på lillskruttan i vagnen.
Efter det tog vi en kort runda på stan. Vi fastnade ett bra tag hos faster på innergården där hon satt och fikade med andra gravida och nyblivna mammor. Jag hade gärna varit med men sitta är inte min favoritsysselsättning ännu. Ska vila upp mig några dagar till först så får vi se...
Inte förrän vi kom hem vaknade Elma, fick lite mat och sedan somnade både mor och dotter och vaknade inte förrän ett par timmar senare... Ujuj. Man blir lite pannkaka i huvudet av att sova på dagen, men skönt var det!

Idag kom det fler gratulationer på posten! Från Gammelmormor i Västerås och från Kerstin och Danne i Enköping!
( Tänk Kerstin att det till och med fanns ett kort med solstrålar på! :-) Så sött! )


Just nu tillbringar Elma tid på sin favoritplats, på pappas bröst! Där är hon så nöjd, så nöjd, pappas flicka! :-)

Ojojoj! Tänk att vi fått haft vår skatt i en hel vecka redan! Samtidigt känns det nästan som hon alltid funnits... Konstigt tvådelad känsla det där...
Elma en vecka gammal alltså. Hurra hurra! Ja det känns som vi vill fira varje dag, nästan varje minut med henne! :-) För en vecka sedan var hon ju alldeles nykläckt och vi fick vid den här tiden lämna förlossningssalen för BB-avdelningen.

Precis en vecka gammal!



Så har vi ju haft kvällsvisit och bjudit Elma på lite uppskattad(!) durspelsmusik!! :-)
Gästerna hade med sig fina presenter också:

 
Söt sommarklänning från Anita o Rune :-)


Presentkort och blommor från Thore o Gunvor
-visst e det skönt med folk som kan se saker ur lite andra synvinklar! ;-)

Idag var det -2ºC ute och alldeles lämpligt väder för en första promenix med vagnen. Lite halt i och för sig med lös snö på isen men vi lyckades faktiskt med att inte drulla omkull.  imponerade var vi också över hur lättklrd vagnen var. Måste absolut bero på de där snygga terränghjulen jag absolut skulle ha! ;-)
Vi gick en tur runt  Ljusta, inte så långt men jag går fortfarande med snigelfart så det tog säkert omkring 40 minuter.  Elma sov hela tiden. tur för oss, jag var lite nervös att hon skulle vakna och vara hungrig sådär lagom halvvägs, och då har man inget annat att göra än att gå hela vägen tillbaka till bilen innan det går att rätta till problemet.



När vi kom hem väntade post från min faster i Stockholm :-)


Nu bakas här nougatrutor för fulla muggar, efter middagen kommer mina spelkompiiiisar på besök för att träffa Elma :-)

har vi fått via posten idag! :-)
En gratulation från pappas moster med man i Västerås
Och en body från farbror N-J:s föräldrar i Landskrona.
Stort tack!!



Vi har shoppat lite själva också idag. PO.P. är redan en favvobutik.... vi får nog hålla hårt i plånboken där framöver....


Nu sitter Elma i famnen hos Papsen och hickar.  Nöjd efter att ha ätit precis hur mycket och hur länge som helst!

Nu e vi hemma hos mormor efter avklarad koll på BB. Elma klarade 10%-marginalen i viktnedgång och fick alltså godkänt.
Idag vägde hon 3435g, att jämföra med de 3778g hon vägde vid födseln. Ny vägning på BVC till veckan, man vill helst att födelsevikten uppnåtts igen inom 10 dagar från födseln, vi får väl se hur hungrig hon är de närmaste dagarna, om vi kan klara det...
Barnläkaren lämnade också grönt ljus på alla sina tester. Skönt! Eftersom det finns höftproblem i släkten kollade de det extra och hämtade även överläkaren på neonatal för en "second opinion", men man fann inga problem alls :-). Faktiskt skönt att de tar eventuella frågetecken på allvar på en gång så man inte behöver känna sig tjatig. Bra betyg ska de ha, barnläkarna här!!
Nu e det dags för lunch. Mormor bjuder på lasagne idag. Elma är väl knappast intresserad ännu dock, mamman får nog fixa mat åt henne ett tag till................

gick till mormor och morfar. Där trivdes hon som fisken i vattnet. Sov i och för sig en hel del, gärna och länge i morfars famn dessutom :-) Mamman passade på att sova hon också, inte i någon famn då men skönt var det i alla fall.

Vilket vinterlandskap vi har ute förresten! Jag har ju knappt varit utanför dörren sedan i onsdags. Hos mormor och morfar var det värsta vykortslandskapet! Hoppas det fortsätter, och inte slaskar, så vi kan gå ut och ta en premiärtur med vagnen snart!

Imorgon förmiddag ska vi till BB för sista kontrollen innan man blir "överflyttad" till BVC. Svårt att veta hur långt i förväg vi behöver vakna, rutinerna e ju liksom inte på sin plats ännu... håller en tumme att vi hinner...

hemkommen från mormor och morfar

Elma verkar ha lite beslutsångest om vilket/vilka fingrar som passar sig bäst för tröst. Helst tar hon alla på samma gång. för att vara på den säkra sidan liksom.....

Från att de senaste 4 nätterna låtit sina föräldrar sova sammanlagt 7 timmar så var Elma hur lugn som helst i natt och vi har säkert sovit 7 timmar totalt! Vilken skillnad!
Ligger nu nöjd hos pappa och filosoferar över livet medan vi lyssnar på lite musik. Det verkar verkligen gå hem med musik! Hoppas det håller i sig....

Mammas och pappas lilla goding sover med öppen mun



Filosoferar hos pappa

kom på besök ikväll. Elma sov länge men vaknade lagom för att hinna vara lite sällskaplig innan de skulle åka hem igen.

Idag kom mormor hit och var barnvakt medan jag klippte Peter. Elma blev väldigt trött tydligen, hon bjöd på sin allra största gäspning


När hon blev lite kinkig bjöd mamman på lite durspelstoner, vilket gjorde att sessan somnade på studs! (egentlig orsak okänd.... :-P)


Ett blomsterbud kom med fina rosa rosor till oss från Tuna Bygdegille :-)



På eftermiddagen fick Elma ta sitt livs första bad. Som bilden bevisar, ett inte helt populärt tilltag i Elmas ögon.
Behövs nog lite mer träning innan det blir nå´n simning här vad det verkar ;-)  lägg märke till att det stiliga BB-bandet sitter kvar- på både mig och Elma. Barnmorskan på BB ville att vi skulle ha kvar det till återbesöket vi ska på, på onsdag. Som att vi skulle ta med nån annan bebis dit.... Vet inte vad hon tänkte, men jag är inte den som är den...



Pappa fick trösta efter badet och sedan blev allt frid och fröjd igen!

Både far och dotter är lite trötta efter de senaste dagarnas omställning av livet

(jo mamman e nog lite trött hon med, passar sig inte ens på bild i nuläget :-P)

Först och främst ett stort, stort tack för alla lyckönskningar och gratulationer från er alla! Det värmer i hjärtat! Vi hoppas givetvis på lite besök framöver så vi får visa upp vår lilla skatt :-)

Tänk vilken fantastisk känsla! Man har ju bara hört den beskrivas, men nog är det något alldeles speciellt att en dag åka hemifrån för att nästa gång man kommer hem ha med sig en alldeles ny liten individ! Underbart!
Och att det visade sig bli en liten tjej, det har ni ju redan sett. Elma blir namnet, det har vi bestämt nu.

Tänkte dela med mig av lite bilder från dagen. Kan skriva mer om förlossningen en annan gång, (att allt gick bra det har ni ju bildbevis på!) Vi har mycket att upptäcka idag tillsammans här hemma, Elma, Peppe och jag. Konstigt förresten hur upptagen man kan bli bara av att ligga och titta på pyret, känns inte som man nånsin kan få nog :-)
 
på väg hem


hemma hos oss med morfar, mormor och moster


Och här lite bilder på presenter:


blommor, kläder och baddräkt från mormor, morfar och moster (morfar räknar ju med att det blir en liten simmare!)
Moster har stickat vantarna!

kläder från faster och farbror

kläder från farmor och farfar
Elma blev trött och somnade med gosekaninen hon fått av morfar, mormor och moster

... kan man väl vara en liten stund, när bara mamma och pappa är närvarande.



Ja hon öppnade då inte ögonen under tiden vi var där, fast hon som bilden visar var vaken tidigare på dagen.

// moster Elina

Född 22 januari 2009 klockan 20.51
Vikt: 3772 eller 3778 gram (beroende på om man går på det skriftliga eller muntliga beskedet)
Längd: 52 cm

Nu har mormor, morfar och jag (moster) varit och hälsat på på BB.
Lilla floffan mår bra och är så söt och go! Mamma har dock lite högt blodtryck så de blir kvar där några dagar.

Här är hon inte ens en timme gammal:


...och här är hon dagen efter:


Titta så bra man mår hos moster! =D


// moster Elina

Har pratat med en tredje barnmorska på förlossningen nu. 3,5 min mellan värkarna, sitter i drygt en minut. Tydligen OK att åka in nu "om jag känner att det är jobbigt".
Vilken fråga hon ställde sen då (på flytande finlandssvenska dessutom): "Tycker du det gör ont? Jag menar måste du hålla dig i bordskanten under värken?" Öhhhh.... ja! Har nog måstat hålla mig i bordskanten de senaste två timmarna i alla fall. Men vilket sätt att gradera smärta på...
Nu ska vi stuva vårt pick och pack i bilen (ja vi har säkert tagit med för mycket saker), åka in och hoppas att vi inte blir hemkörda på en gång igen......

Ja det går inte fort framåt, men 4 minuter mellan värkarna nu. Har pratat med en BM på förlossningen igen, som vill att varje värk håller i sig minst 1 minut innan vi åker in, i nuläget håller de oftast "bara" i sig runt 40-45 sekunder. "Sedan gör det inget om de kommer oftare heller, eftersom ni bor så pass nära", som hon sa.
Vi vakar vidare....

6 minuter mellan värkarna som känns väldigt kraftiga nu och håller i sig mellan 30s och drygt 1 min varje gång, konstant sedan två och en halv timme tillbaka. Innebär att vi fortfarande får vänta ett tag innan vi åker in, men som jag sa tidigare: hellre vänta hemma än på sjukhuset. :-)

Har haft  tätare och tätare värkar i 5 timmar nu, de blir mer intensiva hela tiden. Har pratat med förlossningen, som rekommenderar duschning, alvedon vid behov samt att ladda upp med kolhydratrik mat. De vill inte ha in mig för tidigt... och jag vill ju helst inte bli hemskickad när vi väl åker in så nu är det väl bara att ladda vidare då, bäst man orkar mellan värkarna. Hoppas nu bara att de INTE avtar igen.....

Tog mig en titt på recepten i "sju sorters kakor".
Och resultatet -Märthas skurna chokladrutor!
Nån som vill komma över på en fika kanske? :-)

Väldigt sällan i alla fall. Och inte blev det det igår kväll heller. Men det behöver ju inte alltid vara lika med besvikelse.
Jag som tänkte somna tidigt fick värkar igen. Hurra! Vi är på väg åt rätt håll åtminstone!
Den här gången satt de i bra precis var tionde minut i två och en halv timme! Sedan tvärdog de igen, precis som förut. Men nu känns det som det finns lite hopp i alla fall! Hoppas bara det inte tar flera dygn innan det kommer igång igen nu då....
I alla fall ledde den sena sovstarten till en sömnigare morgon så nu har jag bara precis klivit upp. (Jag räknar knappt att mitt halvzombiejag var uppe och åt frukost med Peter vid halv sju)
nu är jag i alla fall hungrig igen, känner mig utsvulten efter sjukhusvistelsen..... Ska fundera på vad dagen borde bjuda på för min del idag över en tallrik gröt tror jag.
So long!

Ska gå och lägga mig tidigt ikväll, försöka få lite mer sömn än den gågna natten, så vi kan ladda batterierna, kanske kan behövas snart :-)
Hur det än är MÅSTE det ju börja närma sig snart nu, de kan ju inte låta mig gå flera veckor över tiden antar jag...
Sov gott!

Men jag säger bara en sak: Hem, ljuva hem! De hade ju såklart känts mycket bättre att få åka hem med bebis utanför magen som de andra mammorna, men det här dygnet på sjukhus har varit sååååå låååångtråkigt!
Jag har ju lärt mig en sak: Om det är trist att vara hemma och vara "göralös" så är det åtminstone  10x värre att ligga och vänta på sjukhuset!
Jag var ju till BM vid 13.30 igår. Blodtryck 150/100 (=inte särskilt bra), protein: 2+ (= inte särskilt bra det heller) vilket gjorde att vi åter fick en akuttid på obstetriska avd. på sjukhuset för vidare observation. Dock hördes inga konstiga hjärtljud den här gången, SKÖNT!!
Väl där fick vi träffa en ny BM som gjorde en CTG-kurva, mätte blodtryck igen, tog ett till urinprov samt blodprov.
CTG:t var fint, ingen förändring i BLT eller på proteinskalan vilket gjorde att läkaren på knagglig svenska försökte få oss att förstå att jag skulle läggas in över natten.
Blev så inskriven på avd 12 (BB/KK) där vi först fick dela rum med en nyförlöst mamma och hennes söta lilla son! Inspirerande! Och fascinerande! Tänk att en så stor krabat fått plats i en mage.
Vi satt på rummet och väntade, tydligen på ingenting eftersom vi aldrig fick nåt egentligt svar på blodproverna som vi blev lovade, men jag antar att de sagt nåt om de varit dåliga...
 Efter en evighet var det sedan middag, men bara för kvinnor, så Peter fick sitta och titta på, stackarn.
Framåt kvällen fick vi byta till, vad sköterskorna kallade för "lyxsviten", ett stort  enkelrum med TV. Vilken lycka! :-)
Under 12 timmar skulle jag samla urin för att kolla hur mycket protein det läckte, om de skulle behöva starta en igångsättning eller inte. Blodtrycksmätning var tredje timme dessutom. Peppe fick åka hem och jag kunde inte sova särskilt mycket alls, ett par,  tre timmar maximalt på hela natten. Men blodtrycket sjönk fint från mätning till mätning och var nere på 126/65 vid kl 06.00 och det var länge sedan mina fötter var så smala, såg knappt ut att vara svullna alls längre!
På förmiddagen när Peter kom tillbaka körde de en ny CTG-omgång. Kurvan var fortfarande bra och jag fick sedan träffa samma läkare som igår, som, vad vi försökte förstå, idag ville säga att om bara blodtrycket såg bra ut också, de närmast följande timmarna så kunde jag åka hem. Eftersom bebisen verkar må bra är det synd att stressa den med igångsättning så "tidigt".
Efter sista blt-mätningen kl 15.00 som också var "OK" fick vi alltså åka hem och ska, om det inte hänt nåt av sig själv till dess, åka tillbaka till obstetriska på fredag igen kl. 09.30 för vidare bedömning...

Vilken rapport va! Synd att göra er besvikna över att vi kom hem "tomhänta" men den som väntar på nåt gott....! :-)

Jag ska i alla fall FÖRSÖKA att uppskatta min rastlösa hemmavistelse lite mer än tidigare, jag vet ju nu vad jag har att "välja på" om inte Floffen känner för att komma ut självmant förstås ........

Min Emilie är kvar över natten på sjukhuset för ytterligare provtagningar. Detta för att veta om förlossningen skall sättas igång eller inte. Vi hoppas på ett besked imorgon
//Peter

Det var BM som ville att jag skulle komma dit till kl 13.30 istället för 16.00, hon hade fått återbud så hon tyckte det var bra om jag kunde komma då så hon skulle ha nån att rådfråga uppe på obstetrik-avd. innan de går hem för dagen, om nu mina världen inte är bra, vilket hon typ förutsåg....
Har ringt Peppe som får åka ännu tidigare från jobbet, stackarn, men han kanske får åka tillbaka efteråt istället då. Vi får väl se...
Håll en tumme!

efter en luuuuugn natt!
Bara vaknat en enda gång -kissnödig.
Inte en enda värk på hela natten......
Kl. 16.00 har jag tid hos BM, ställer in mig på att jag får gå dit idag också....

är verkligen inte min starka sida. Och då menar jag VERKLIGEN INTE.
Ni som känner till mitt tålamod och brist på förståelse för saker som inte kan ske precis på studsomomangen kanske kan ha en lite aning om hur jag tycker att det känns just nu. Helt HOPPLÖST alltså! Jag förstår inte att min kropp inte förstår sitt eget bästa. Den borde ha satt igång det här för flera veckor sedan om den tänkt på sin egen stressfaktor. Och om det nu är Floffen själv som bestämmer när h*n ska ut, hur kan en sån stressmomma som jag i så fall ha ett så coolt barn? verkar osannolikt....

Och vad ska jag ta mig för på dagarna i kommande vecka då? Nån som har ett bra förslag? Mina har sinat! Att sova bort dagarna känns inte särskilt lockande. Söndagsdepressionen är här igen....

5 dagar över tiden nu. Känns som 5 veckor. Minst. En hel evighet. Det säger i och för sig alla som varit med om samma sak. Förstår inte hur 24 timmar kan vara så lååååååååånga. Ändå får jag väl räkna med att det lär dröja åtminstone 10 dagar till innan man kan få hjälp att sätta igång den här tröööööga kroppen. Två evigheter till alltså......... puuuuuh!

med delade känslor. Mest besvikna över att det inte var riktigt så bra som vi hade velat men också lättnad över att vi slipper fundera mer på det just nu.
Visningen var dessutom lite överbefolkad. Minst 20 intressenter och säkert totalt runt 60 personer kom och gick under tiden vi var där.  Det var huset ifråga knappast värt, åtminstone inte för det pris som var utsatt. De flesta delade nog vår mening också eftersom många som kom efter oss åkte långt före - och då stannade vi ändå inte länge.
Endel människor är liksom inte ämnade att renovera hus. Synd att de inte inser det själva bara. De renoveringar som var gjorda här var fuskjobb alltihop. Tråkigt när det stilmässigt annars var så fint men man har ju inte lust att renovera om det som nyss försökts fixas.
Nej, fullt fokus på kommande bebis istället nu. Lär ju inte göra väntan mindre dryg men skönt att kunna ha fullt fokus på en och samma sak :-)

Närmar vi oss?
Efter att gårdagen passerat knappt utan en enda värk trodde jag att natten skulle bli värre. Icke.
I morse vaknade jag dock kl.06.00, klarvaken.
Förstod inte varför men då började värkarna komma igen. Inte riktigt regelbundet, men ungefär var 10:e minut till strax före kl 08.00. Sedan dog det av igen, precis som förra gången. Vet inte om jag ska tro att det kommit längre för att det höll i sig längre nu eller om det är tvärtom eftersom de inte kom lika tätt (?)
Nu är det bara 3 timmar till huvisningen iaf, så det ser ju ut som vi får gå på den :-)

Får vi inte träffa Floffen då så ska vi i alla fall försöka komma iväg på husvisning kl 13.00 :-)
Just nu är Floffen på ett väldans buffelhumör, magen ser ut att gå i svallvågor.
Tror kanske att h*n gillar körslagetkörernas insatser och gör ett försök till att dansa därinne.
Jag sitter nu i soffan hos mamsen och papsen, med dem, Peppe och hans syster. Svågern, hans dotter och min syster dissade körslaget för en biofilm istället.
Nu bytte vi kanal till svt och p3guldgalan där Hammerfall uppträdde och det gjorde visst Floffen ännu mer uppspelt!
Det blir nog en liten hårdrockare det här kanske, hur kan det komma sig?!

Eftersom jag inte känt nåt mer sedan värkarna igår kväll for vi en sväng till Birsta för att vanka omkring lite.
Tydligen var det fler gravida som tänkt samma tanke. Under vårt varv på övervåningen på IKEA såg vi åtminstone sju (!) stora gravidmagar. Om de blivande mammorna var där i jakt på heminredning eller mest vankade omkring i försök att sätta igång en förlossning förtäljer dock inte historien...
Vi tog sedan en fika i IKEA-restaurangen för att orka ett varv inne på Birsta City också. När vi gick i trappan började sammandragningarna återkomma, dock inte så kraftiga som igår kväll.

Trodde det skulle vara fullt med folk inne i Birsta City eftersom vi tyckte det var mycket bilar på parkeringen, men endera så var alla kunder inne på IKEA eller så är det personalen inne i shoppingcentret som upptar parkeringsplatserna för där inne var det så gott som folktomt kändes det som. Åtminstone för att  vara lördag. Men det är klart, folk har väl gjort slut på pengarna vid det här laget, först julklappar, sen mellandagsrea, och nu en dryg vecka till löning igen.

Vi gick ett varv på nedervåningen och när vi passerade Gallerix kom jag på att jag fått meddelande på mobilsvar för ett par dagar sedan om att ramen vi beställt till tavlan häromveckan var färdigt att hämtas. Hade totalt glömt bort meddelandet överhuvudtaget. (skyller på gravidhjärnan igen) Peppe hade ingen aning om att den var färdig. Tur att vi gick förbi annars hade de nog fått lov att efterlysa oss så småningom. Vi tog ett varv på övervåningen också innan vi hämtade tavlan, sedan fick vi ett infall att åka bort till Toyota och titta på nya Avensis-modellen som hade premiär i helgen. "Jättefin" blev vårt betyg även om det knappast är läge för nåt nybilsköp just nu. Försäljaren tittade menade på min mage och tyckte sig förstå att det var en kombi vi var ute efter... lite förutfattade meningar va... men nog hade han haft rätt om det nu varit aktuellt med köp. Provköra vågade vi oss dock inte på, kändes inte som vi ville utmana ödet och kanske ställa till med en vattenavgång i "sprojlans" nybil. Istället for vi vidare till Ica Maxi, det var tydligen där Sundsvallsborna spenderade sina sista slantar för månaden, parkeringen var smockad och butiken likaså. Undrar om de inte ätit nog i helgerna som varit??
Nu, ett långt blogginlägg senare, funderar vi på att åka till Granloholm en sväng för att se hur det går med renoveringen av lägenheten till peppes syster där. Svåger och svärfar är där och fixar medan tjejerna åkt till Birsta, vi kanske till och med får offra oss på en tur till dit ut idag, de ville visst ha fikasällskap, och fika är det väl bara barnmorskans invändningar på mitt sockerintag som kan förhindra, jag ska överväga saken....

När man väl ställt in sig på att här kommer det inte hända nåt på ett tag så är det väl såklart då det sätter igång. Fick värkar igår kväll, kom tätare och tätare, till slut var sjätte minut i nästan en timme. Sedan plötsligt var det som om nån drog ur kontakten och allt stannade av igen. Pust! Jaja, bättre lycka nästa gång va! Nu ska jag äta frukost!

Bloggen har blivit  min pausunderhållning. Nyheterna känns inte spännande att titta på en gång till ikväll, så i väntan på att få reda på vilket par som får lämna let´s dance, är det väl på sin plats att meddela er att det fortfarande INTE finns några tecken på att Floffen har bestämt sig för att komma ut och titta på stora världen ikväll heller.
Pappan håller på att bli knäpp av sin väntan nu han också, vankar av och an här hemma och hoppas inget hellre än att jag ska börja klaga över ont eller meddela nåt annat tecken på att ankomst nalkas.

Som tur är är det ju helg nu, då kanske vi kan slappna av lite eftersom Peppe e hemma på dagen också. Eller så struntar vi i det och går upp och ut och går istället. Är det kallt imorgon också kanske vi tar en inomhusrunda i Birsta, vi får väl se om vi kan fatta ett gemensamt beslut. Vet inte vilken teknik som funkar bäst för "utdrivning", vila eller promenader? Vi får kanske prova en dag av varje. På söndag ska vi ju i och för sig på husvisning, vilket vi alltid kan se fram emot i avsaknad av bebis...

Ha en fortsatt trevlig kväll! Nu återvänder jag till dumburken.

Blev lunch med syrran och svägerskan idag. Karoline som fick en son den 18/12 och deltog i samma föräldrautbildning som jag  var sjuk så vi fick inte träffa lille Oliver idag heller men ser fram emot
när tillfälle kommer! Och Sara som har BF-datum den 22/1 hade inte sovit på hela natten så hon orkade av förklarlig skäl inte komma hon heller. Men vi fick till en "familjelunch" istället då, mysigt det med!
Och så var jag in en sväng på jobbet, de väntar där också på att det ska hända nåt. Tjejen som "avlöst" mig fick barn den 19/1 2008, skulle ju vara lite komiskt om vi skulle pricka hennes dotters 1-årsdag. Vi får väl se vad som sker....
Syrran och jag gick en shoppingrunda sedan. Ja eller jag vaggade väl mest omkring, inget köpte jag heller men det var bra att fördriva lite tid.
Sitter nu i soffan hos mamsen och papsen och vilar lite medan syrran rensar bort julen här. Känner mig som världens latmask, men tänker inte ha dåligt samvete för det just nu :-P

(som svar på  kommentaren i inlägget med skötbordet)
Hur kunde jag? Glömma att säga att syrran faktiskt var med och målade skötbordet en omgång också!
När Peppe var less efter 5 garderobsdörrar + 5 dörrrar till överskåpen á 3 målningsomgångar var, samt två svängar på skötbordet var det ju kära syster som gjorde en insats för att få sista finishen!! Mången tack!! :-)

Ja som ni nog redan gissat har det inte hänt nåt på bebisfronten än.
Idag väntar lunch på stan med andra tjejer i samma situation, om jag bara vågar mig ut i kylan vill säga, dagens kvicksilver har stannat på dryga -17ºC just nu.
Ska bli trevligt att diskutera lite rastlöshet och förväntningar ett tag, men först ska jag ta en sovstund till!

Det är så trevligt att fördriva tiden med lite fika. Jag ringde min svåger som egentligen är fullt upptagen med renovering av lägenhet, men tid för fika hade han i alla fall. Jag ställde mig och bakade chokladmuffins eftersom kakfatet annars mest bestod av gamla julkakor som av någon anledning aldrig tycks ta slut.
Chokladmuffinsen gick hem bra över en kopp kaffe, vi fick prata lite kakel, kika på badrumsinredning i ikeakatalogen, diskutera eventuell renovering av det hus som Peppe och jag eventuellt vill ha efter att vi eventuellt fått gå på visning på söndag..... Ja, mycket som är eventuellt där, men det är kul med planering och drömmar!
Sedan fick vi prata lite bebis också såklart :-). Gemensamma intressen e så trevligt, deras bebbe kommer ju i april, som sagt.
Ja där slog vi nog ihjäl nån timme i alla fall.
Nu måste jag nog lägga upp benen högt ett tag eftersom fötterna svullnat så jag knappt kan böja (än mindre känna) tårna just nu.
Sedan ska syrran laga middag till oss och ikväll blir det, vår torsdagsvana trogen, lite durspelande hos mamsen. Om hon själv kan spela något är förstås avhängit på hur hennes höft mår för tillfället, men hon brukar ju vara tjurig, så nånting blir det säkert. 

har varit och hälsat på mig nu på senförmiddagen. Mamma som hoppar (eller linkar kanske snarare) på kryckor igen.
Syrran, som tagit långhelg efter sina tentor uppe i Umeå och kommit hit för att hoppas få se en bebis snart, ställde upp som "sjuktaxi" till VC för att mamma skulle få höften bedömd. Den vänstra alltså. Hon hade ont i högra höften halva hösten och hann väl nästan bara bli bra där, så satte det sig på andra sidan istället.... pust! Ska utredas nu igen om det är nåt inflammatoriskt, eller om det är nån nerv ikläm eller vad det kan vara. De blev kvar länge på VC hur som helst (där är de väl sällan så snabbjobbade antar jag, först vänta på att få komma in, sedan vänta på att läkaren ska tycka nåt, sedan vänta på provtagning...) så de hann bli hungriga och kom till mig på lite fika sedan. Kiwismoothie- verkade uppskattas! :-)
När de åkte hem igen fixade jag lite i badrummet. Fick damma skötbordet lite, det har stått där och väntat ett bra tag nu. Vi gjorde det i höstas, Peppe och jag. Eller mest Peppe, jag var med och snickrade också, men måla kunde jag inte för färgen luktade uerkh, och var säkert inte särskilt hälsosam att andas heller! Men jag har ritat det iaf! Fanns inget köpealternativ som vi kunde använda tyckte vi, för den enda platsen att ställa det på var just på tvättmaskinen, och det var en massa kranar och slangar bakom så det gick inte bara att ställa nåt ovanpå, för då skulle det vara ganska stor risk att det skulle ramla ned. Nej det blev till att vara lite kreativ själv istället, här är resultatet:


Njuter just nu av den soliga dagen. Fortfarande inomhus tyvärr. Vet inte om jag ska våga mig ut på halkbanan här ute en dag till den här veckan. Tror jag låter bli, även om det ser lockande ut med den alldeles klarblå himlen....

Funderar på det här illamåendet igen också. Fortsätter att skölja över mig till och från. Hur länge ska man behöva vänta på riktig effekt egentligen? (Jaja, jag vet att jag tjatar men det är ju det här jag sysselsätter mina tankar med hela dagarna. Fundera, känna efter, känna efter en gång till. Hoppas, misströsta, hoppas igen.. ja ni förstår...)

Kanske behöver lite lunch nu för jag blir ju bara mer kinkig när jag e hungrig....

Det har jag!
Bara vaknat av värkar ett par gånger, och det blev ju inget mer av dem (som vanligt)så nu går jag och sover bort den här förmiddagen också!
Peppe åker till Kramfors i jobbet idag, så har Floffen inte haft funderingar på att komma ut tidigare så måste h*n i alla fall vänta till i eftermiddag, så pappan har en chans att hinna hem och få vara med!
 

Vågar inte ha för stora förväntningar på den dock.
Täta sammandragningar nu, men inte som värkar, med smärtkänning som det var igår. Mycket som händer i kroppen, hur kan det annars kännas så olika?
Önskar nästan jag hade nån typ av katalysator som liksom kunde öka hastigheten på förloppet lite.
Blir inte klok på den här kroppen, helt ärligt. Vad sker?
Allting liksom händer i sjok. Det är verkligen just allt eller inget. Endera känns det något, eller så är det kav lugnt.
Ena stunden full av förhoppning, nästa full av misströstan.
Vem är det som bestämmer om starten förresten? Floffen eller jag?
Verkar ju fint att man inte ens har nån makt över sitt barn när det är såhär litet, var ska det sluta va??
Men h*n kanske har sina skäl att stanna där inne fortfarande, vem vet?
Filosofen Emse har kartlagt sina funderingar. Kanske har bättre svar imorgon, om jag fått sova på saken (?!)
God natt på er nu!

Brukar gå in på några gravidsidor på nätet såhär på  onsdagarna när man kommer in i ny vecka. Kul att läsa hur bebisen utvecklas vecka för vecka och vad som händer med mammakroppen och hur det är vanligt att det känns.
Får ju ta´s med en nypa salt ofta förstås, men idag var det inte lika lätt som vanligt att få nån information.

Först var jag in på www.gravid.se, där kan man, under fliken "väntabarnkalendern" skriva i beräknad dag för nedkomst för att läsa på rätt vecka. skrev då in 13/1 (ja det var ju igår, men det var ju BERÄKNAT datum man skulle skriva.
Vad händer? Jo en inforuta kommer upp: Please select valid birth date!
Jaha, här fick man inte gå över tiden inte :-(

Inte heller på familjeliv.se verkar det finnas förståelse för oss som går på övertid. Vore väl inte så mycket att begära, lite uppmuntran bara va?! Jag kan ju också räkna ut att det kanske inte är så mycket väsentligt som utvecklas såhär på övertiden eftersom man som bebis räknas som färdig redan efter 38 veckor men i alla fall.


På minbebis.com är de dock lite mer förstående:  :-)
Vecka 41-42

Bebisen & Du: Det händer inte så mycket mer med dig och bebisen nu. Bebisen är färdig att komma ut till det verkliga livet. Du går på tätare kontroller och har säkert fått eller kommer att få ett datum för igångsättning. Tänk på att vila. Snart sitter du och myser med din bebis.

 

 

Även på niomanader.se har de förstående för en sån som jag: :-)
Vecka 41
Du: Är det jobbigt? Irriterande? Oroligt? Du är inte ensam. Detta är BF-datumets förbannelse! Man stirrar sig blind på ett datum och när det kommer och går kan allt kännas hopplöst... Men de flesta bebisar kommer innan vecka 42. så håll hoppet uppe! Snart får du hålla din bebis! Antagligen får du gå lite oftare till din barnmorskan för att kolla blodtrycket och lyssna på hjärtljuden.
Bebisen: Bara växer och växer....och växer.

Ser vi allt för uppgivna ut magen och jag? Troligtvis, men för att lyda rådet ovan, vi försöker hålla hoppet uppe, Peppe och jag. Kanske är där en liten bebis där inne som kan tänka sig att komma ut NÅGON dag framöver i alla fall.............................

blev det hos barnmorskan som tyckte att floffens hjärtljud lät ojämna.
Fick akutremiss till kl 12.30 upp till obstetriska avd. för att göra en CTG-kurva.
Ringde Peppe som kastade sig i bilen från Härnösand, Pappsen skjutsade till sjukhuset där jag köpte smörgåsar till lunch, kunde ju inte veta när vi skulle få chans att äta nästa gång.
Peppe han upp på avdelningen (trots att det gått nåt larm så branddörrarna stängdes) innan jag fick komma in.
CTG:t var dock helt normalt. Bara min puls som apparaten reagerade på, låg mellan110-120 slag/min, pust! Blodtryck 140/80 OK enl mina preferenser, en etta på proteinskalan brydde de sig fortfarande inte om. Vi fick prata med läkaren som tyckte att allt var så bra, "så jag tycker ni ska åka hem och fortsätta vänta"
Jaha. Tillbaka på ruta ett igen då. Men skönt såklart att Floffen verkar må bra, hann ju bli lite orolig där ett tag, men nu är det bara att ladda om batterierna då, så vi är redo när det är dags att åka in igen :-)

Kan inte låta bli att tänka lite på Magnus Uggla. Men mitt illamående är ju (till skillnad från hans) inte pga någon annan kändis än lilla Floffen, och det gör det hela klart mer uthärdligt!! :-) Inga fler värkar dock. De verkar föredra att infinna sig på sena kvällar/nätter av någon anledning. Hm. Kanske ett tecken på att jag måste vila ännu mer... vet inte om jag har ro med det bara, jag blir ju så rastlös!

Har just ätit dagens frukost nr 2, som blev grahamsgröt med lingonsylt, dagen till ära! Vet inte om det hjälper illamåendet åt ena eller andra hållet men gott var det i vilket fall som helst!

Nu väntar jag på taxi-pappsen som ska skjutsa mig och Floffen till barnmorskan. Får se om hon har nåt nytt att säga idag. Troligen inte, men jag lär ju rapportera om så är....

Jag säger bara det. Men det kunde ju få framskrida lite fortare och mer tydligt.
Illamåendet fortsatte igår kväll och jag fick några värkar. Lyckades sova ungefär en timme nån gång mellan kl 1 och 2 ungefär, sedan vaknade jag av en värk igen, som tycktes sitta i en evighet. Kändes som flera minuter. Efter det hade jag svårt att slappna av. Kände mig ännu mer illamående men samtidigt hungrig på nåt konstigt vis.
Gick så upp och åt en banan och drack ett glas mjölk för att försöka gå och sova igen. Det fortsatte dock att komma värkar, men utan någon regelbundenhet eller uppenbar kontinuitet. Minst 20 min emellan dem i alla fall. Sova blev det inte tal om i vilket fall. Konstigt att man kan känna sig så klarvaken mitt i natten. Så laddad och lugn men ändå samtidigt sprittande förväntansfull. Knepig känsla!
Fortsatte så fram till kl 5 nån gång, då jag faktiskt lyckades somna igen, och sedan jag vaknade nu vid halv sju känns magen mest bara spänd och jag anar det där illamåendet skvalpandes nånstans i bakgrunden.

Eftersom det lugnat ned sig har Peppe bestämt sig för att åka till jobbet. Trött, men han påstår sig ha sovit bra inatt i alla fall. Det kan ju ta tid innan det kommer igång igen det här, så jag får väl sikta in mig på den där 11.30 tiden hos Barnmorskan så länge.....

....det här illamåendet. Sköljer över mig från och till. Inga andra konstigheter dock  :-(
Kunde ju vara trevligt om det förde nåt bra med sig som sagt, illamående utan anledning är ju minst sagt ointressant.
Nån nytta kunde det väl göra! Får väl se vad natten har att komma med.
Hoppas jag kan somna bara, så mycket som jag vilat idag.....

Imorgon är vi inne på övertid. Ska på koll hos BM då, kl 11.30, hon som hoppades slippa se mig då, men men....

Först tyckte jag illamåendet gick över men nu verkar det ha kommit tillbaka igen. Trött som tusan är jag fortfarande också. Om det här nu ska va nån slags förberedelse för förlossning så förstår jag inte vitsen. Att man bara måste ligga stilla och vila kanske, vilket ska erkännas att jag kan ha lite svårt med annars....
Kan ju inte komma på att jag ätit nåt konstigt heller. Säkert några hormoner som spökar på nåt vis.
Har ju faktiskt inte mått illa nånting alls efter de hemska illamåendeveckorna mellan vecka 6 och vecka 15, då det i princip kändes som jag stod ihopvikt över toastolen konstant. uuuerk....

När Peppe kommer hem åker vi till mamsen och papsen och äter middag, kan ju alltid hoppas man får i sig lite energi trots illamåendet.  

Kunde inte låta bli att skratta lite åt mig själv nyss. Får väl skylla på den knäppa gravidhjärnan... Jo: Jag gick in i köket för att ställa i dammsugaren i laddaren (är en sån sladdlös, se bilden) då jag kom på att det var länge sedan jag dammsugit barren från julgransmattan, så jag började styra stegen ut mot vardagsrummet ungefär i samma stund som jag kom på att det nu är flera dagar sedan vi faktiskt tog bort granen!! Inte underligt att det kändes länge sedan jag dammsög barr dårå.... :-P

När jag ändå hade kameran framme så tog jag ett foto på babyskyddet (som jag försöker lära mig att det heter, duger inte med bilbarnstol längre tydligen...) Peppe valde färg, bra smak han har tycker jag : -). Fint med rött, hoppas floffen tycker det också när h*n kommer ut. Blivande pappan ser nämligen mycket fram emot att få ut och åka bil med bebis :-) 

.......Jag mår lite illa idag, vet inte vad det kan betyda? Kanske har ätit nåt skumt. Känner mig trött och slö också, har legat i sängen hela förmiddagen nästan. Hoppas det går över snart eller att det kommer något bra utav det  :-)

Idag ska det ske!
Floffen verkar dock inte ta någon notis om att det ska vara födelsedag idag.
Har småbufflat lite både igår när vi skulle sova och nu på morgonen, verkar totalt ha glömt bort att h*n ska ladda batterierna....
Ja, du blir nog en övertidsbebis du också Floffen, som de flesta andra som har en  mamma som inte varit med om nåt sånt här förut.... inte undra på att man som blivande bebis kanske kan känna sig lite osäker då. Men mamman kan inte bli mer redo, jag lovar!! Däremot kanske det går att bli liiiite mer rastlös.... ligger förmodligen bra nära bristningsgränsen redan, men lite, lite till kanske det går.

Frukost nr 1 är avklarad. Peppe på G til jobbet. Är det såhär det är att vara hemmafru.... dagarna har verkligen ett bestämt mönster.... Nu ska jag koja. Igen. I alla fall ett par timmar.

Men räkna med rapport om det börjar vankas andra bullar! :-)

...vad det verkar. Ja inga vÄrkar alltså... det vErkar inte bli några vÄrkar, jag säger bara det.
Sorry Inger, du kanske måste satsa på ett nytt datum du också..........

Vi sitter nu å slötittar på grammisgalan. Floffen e lugn, bufflar aningen ibland men verkar tycka att det är lite väl trångt för några yvigare rörelser numera. 

Blir väl en kvällsfika snart hoppas jag. Känner mig hungrig igen trots att det känns som jag nyss åt middag. Men men. Kanske behöver bunkra lite energi. Eller åtminstone tröstäta :-P.

Får väl se om Floffen möjligtvis kan tänka sig att bli en av de 5% bebisar som föds på utsatt datum då.
Skeptisk till det också tyvärr, men lite, lite hopp finns det kvar :-). 

Nu har vi utmanat ödet Floffen och jag. Men det var det värt!
Jag tog en promenad för att hämta ut post som kom med avi.
Det var halt ute visade det sig. Snorhalt. Fick sikta in mig på de få gruskorn som var utlagda på den isbana till gångväg som ledde till uthämtningsstället.  En promenad som normalt sett knappt borde tagit 20 min t.o.r. tog idag bortåt en timme!
Sjöblöt av svett öppnade jag dock paketet med ett stort leende!
Fick en jättefin filt från min kusin Lena i Norge, titta! :-)

Nu ska jag lägga upp fötterna högt så jag blir av med lite svullnad i fötterna, känner jag mig själv rätt kommer det sannolikt innebära en tupplur också....

Hittills har ju den här morgonen förlöpt smärtfritt. Aningen besviken över detta, ja, men snart är vi ju inne på övertid. Har ju gått 40 fulla veckor när den här dagen är över.

Idag är det ju förresten 7 år sedan Peppe och jag var på vår första dejt. Kunde ju ha varit trevligt om du kunde pricka ett så fint datum Floffen, men inga tecken på att du är samarbetsvillig i det ändamålet ännu, alltså.

Vi träffades ju iofs första gången 28/12 2001, förlovade oss på 1-årsdagen av det,  och på lördag, den 17/1, har vi varit gifta i 8 månader.... Tänk vad tiden går.... men inte nu förstås, när man bara väntar och väntar.......

att du skulle få rätt, Inger :-)!! (=Att det skulle bli idag!)

Nånting lurt var det på gång i alla fall.  Men värkkänningarna klingade av nästan innan jag hann tänka färdigt tanken kändes det som.:-(
Får väl se om det kan komma igång på nytt senare idag, Ungefär 75% kvar av dygnet ännu ju, håll en tumme....

Peppe drömde om förlossningen inatt. Det är ju mer än jag lyckats med. Undrar om det kan betyda nåt?

Nu ska jag i alla fall gå tillbaka till sängen och försöka sova lite till medan Peppe åker och jobbar.

Å du , Inger: Ge Felix en födelsedagskram från mig också!

Peppe har slutat hoppas att Floffen ska använda sin vetorätt mot att han ska måsta jobba imorgon igen.
Vi siktar in oss på en lugn natt, men det gör ju inget om vi skulle ha fel....

Hemma igen alltså. Efter ett besök hos blivande mormor och morfar, inklusive en promenad på nästan en timme (!) dock kom gick vi ju egentligen inte så lång sträcka eftersom jag vaggar fram med snigelfart... eller som Peppe sa: "Du ser ut som en pingvin!" Jo, man tackar.....


Nu e vagnen hemma i alla fall då.
Visst e den väl fin!! :-)
Jag som hottat upp den med "terränghjul" också. 16" fälgar, tyckte jag var lite cooooolt. Peppe e inte lika övertygad om att det var värt priset ännu men jag jobbar på det ;-)

Nu åker vi en sväng till Peppes syster med make för att se hur det går för dem med renoveringen. Sedan blir det tillbaka till mamsen och papsen igen för att äta middag.
Så skönt med service!! :-)

får (i brist på minsta förkänning av förlossning) innebära hämtande av barnvagnen hos blivande mormor och morfar.
Den har stått där ett par månader nu och bara väntat. Nu hoppas vi att den inte ska behöva vänta så länge till.
Inte vi heller :-P.
Plusgrader ute idag. Kanske får bli en kortare promenad också, om det inte är för blaskigt och under förutsättning att mina fötter är på humör och känns få plats i stövlarna....
Sedan vet jag inte, vi får se vad fantasin kan uppbringa under dagens lopp. Troligen inte så mycket mer vilket förmodligen innebär att det blir en till så´n där latkväll framför TV:n......

blev det idag. Mmmm! Nästan så vi åt lite FÖR mycket ,men som sagt vet man ju inte när nästa tillfälle blir...

Nu ska vi slappa i soffan resten av kvällen. Hade nästan hoppats på att dagen skulle bjuda på några tecken på att det närmar sig nedkomst,  men ännu intet som talar för det. Ja jag vet att det lika gärna kan vara typ 3 veckor bort. Är ju egentligen inte så länge att vänta det heller, men som det känns just nu så verkar 3 veckor lika länge som en evighet.

Då var julen väck!
Skönt att ha det gjort!
Papsen kom hit med en sekatör så granen blev plundrad, bokstavligen talat.
Får se om det får Floffen att vilja komma ut snart nu då, kanske väntade in julgransplundringen?....
Jag har inte magont längre i alla fall så nu funderar Peppe och jag på en middag på stan ikväll, gäller ju att passa på medan tider är menar jag :-)

Ut med julen, plats för floffen! :-)
Idag åker julgranen ut. Bort med tomtarna, juldukarna och ljusstakarna. (Tur att vi faktiskt inte satte fram så mycket saker i år.) Gardinerna kanske byts ut de med, om vi orkar.

Jag har lite ont i magen idag också, liksom igår kväll. Magknip eller förkänningar på nåt annat? Det visar sig väl....

Har just haft besök av Ingela med lille William, snart 1 år och 3 månader. Han e ju världens härligaste lilla charmtroll! Gör ju inte att man längtar mindre efter bebisen direkt. Verkligen härligt med besök, det får ju dessutom tiden att gå mycket snabbare :-) 

Nu är det väl dags att komma med lite middagsplaner snart. Jag fick skjuts att handla idag, kånkade hem två fulla, tunga kassar, så armarna kändes som spaghetti sedan. Ändå vet jag inte vad jag ska laga. Måste vara ett vanligt vardagsproblem, ingen som har en universallösning??
Gör en matsedel...
jo... det skulle jag nog ha tänkt på innan va.....
Får väl kika lite på nätet eller i nån kokbok och se om jag kan få lite inspiration.

Känner mig dock lite nöjd med att vi förra veckan tog oss i kragen och lagade 6 olika maträtter och stoppade i matlådor i frysen för att ha när bebben kommit. Har en känsla av att de kan komma mycket väl till pass då, när man kanske har tusen andra saker att fundera på än vad man ska laga för mat....

ingen bebis i natt heller.... Bara en väldigt sömnig blivande mamma som nätt och jämt höll sig vaken under frukosten i morse. Har nu sovit några timmar till, det var välbehövligt! Blev lite sent igår kväll, med mina mått mätt. Peppes också tror jag, han tyckte det var lite trögt att stiga upp när klockan ringde. Jag HÖRDE inte ens klockan(!) utan blev väckt lagom till att frukosten var serverad i köket. Vilken service, man blir så glad :-)!!

...nåja... inte kalorisnål i alla fall :-P
Ikväll blir det pannkaka.. . dock spetsad med äpple och kanel samt serverad med rivna morötter för att döva samvetet något. Var väl faktiskt så att det var ungefär det enda som kylskåpet hade möjlighet att erbjuda idag, får väl ta en tur och handla nåt imorgon antar jag. Ska kolla om pappa(=snartmorfar)-taxin har möjlighet att göra en insats ;-)

Det är lite konstigt det här. Ju längre tiden går, ju mer avlägset känns det att det ska komma en bebis. Börjar man ge upp eller vad händer? Känns också jättejättelängesedan vi var på den där  föräldrautbildningen, undrar om man kommer ihåg något alls vad som sagts? det visar sig väl... De goda råden från omgivningen lär nog inte vänta på sig som jag förstått av andra erfarna av liknande situationer.... Goda råd -på gott och ont- kanske?

Ska nog gå och kika på bebiskläderna lite (igen) och se om det kan räta upp förståndet något.

Efter det väntar jag på skjuts med svägerskan och hennes make till spelningen. Tur man har med folk som ställer upp! :-)
Peppe spelar på eget håll han, de har ett eget litet kompani durspelare som inte vill beblanda sig med oss ännu. (Nybörjare som vill slippa tjat från oss som hållit på längre men inte kan bättre fast vi kanske tror det ibland :-P)

Det finns säkert ett dussin saker jag BORDE göra idag. Men latmasken i mig har sagt ifrån. En tvätt har jag lyckats med i och för sig. Och vattnat blommorna också. Men sedan bara latat mig. Det kan jag väl kanske vara värd också, ;-).
Ikväll ska jag åka på spelkväll. Durspel alltså. Hos mamma. Mitt stora dragspel är för tungt för ryggen för tillfället men durspelet klarar jag av fortfarande, det står i lådan och väntar på mig bara. Kanske ska försöka mig på några låtar redan nu, så jag inte känner mig så ringrostig ikväll. Vem vet förresten hur mycket tid man får för den här typen av fritidsintresse framöver, bäst att passa på!

har bott i min mage inatt. Har känts så i alla fall. Bök och stök och bufflande halva natten. Knappt stilla en sekund. Om det nu stämmer det folk säger att det blir mycket lugnare i magen när bebisen laddar för att komma ut, då är det nog lååååångt kvar till förlossning...................

Allt såg bra ut! Inget nytt åtminstone. En etta på proteinskalan idag igen (fortfarande inget alarmerande då). Blodtryck 140/84, på gränsen som vanligt och blodsocker 5,4, helt OK.
Huvudet fortfarande inte riktigt fixerat, jag fick en ny tid den 14/1 men barnmorskan hoppdes att jag skulle slippa träffa henne då :-P.
Hon kommenterade förresten ultraljudet med att "det var väl skönt att det visade sig vara en luring, ingen jättebebis!... men jag tror i alla fall att det kommer dra iväg bort mot 4kg innan det är färdigt". ..  skulle ju sitta fint om hon nu trodde att Floffen ville komma ut någon gång den här veckan, skulle ju innebära en viktuppgång på sisådär 500g åtminstone, på EN vecka!
Jaja, hon kanske får rätt till slut, i alla fall vill hon gärna tro det själv......

Taxi mamsen körde mig sedan till Kronans lager där vi bytte ett däck till barnvagnen som vi köpt. Det verkade lite skevt i själva däcket och vi fick inte till det men det visade sig inte vara något problem att byta. Dock hade de inte varit med om att det hänt förut. De var i alla fall jättegulliga och tillmötesgående, hoppas vi blir lika nöjda med vagnen som med servicen sedan också :-)

Väl inne i stan igen tog vi en lunch mamsen och jag. Halstrad rengbåge, mmm!  Och nu har jag alltså blivit avlämnad hemma igen.

Ska fortsätta med fotoprojektet medan jag funderar på vad jag ska fixa iordning för middag tills peppe kommer hem 

Känns lite häftigt på något vis. Det var ju den här veckan man skulle vänta på. Har ju läst en del gravidblaskor, där det står vad som händer vecka för vecka.... och den där vecka 40 verkade ju alltid vääääääldigt långt borta. Så plötsligt är den här.
Måste kanske titta vad det står om övertidsveckorna 41 och 42 också... längre sträckte sig inte informationen, sen SKA bebben ut!
Lite fusk med bilden kanske som togs igår kväll.... alltså vecka 39, men det behöver vi ju inte låtsas om ;-).
Nu ska jag äta dagens frukost nummer två och vänta på mamsen så ska vi åka till barnmorskan. :-)

...i sängen alltså... när man inte kan somna... skruvar på sig, byter läge, vänder på kudden, tränar avslappning, försöker tänka på ingenting, men ingenting hjälper.

Gick och la mig vid kl. 22.30, somnade någon gång efter kl02.00, vaknade strax efter kl. 03.00, gick på toa, gick och la mig och vred mig några omgångar till och somnade därefter äntligen igen och sov sedan till kl.05.50.
där fick man för att man tyckte man hade lite väl lätt att sova häromnatten.

Har nu ätit frukost med Peppe som ska till jobbet idag. Skönt att få den stunden tillsammans innan han åker :-).
Floffen och jag ska få skjuts av blivande mormor till MVC på koll senare på förmiddagen, men först ska jag försöka sova någon timme till......

Peppe är ju den som kanske mest blir utsatt av min brist på saker att göra (eller kanske rättare sagt mitt humör vid brist på saker att göra).
Nu har han därför givit mig ett uppdrag: Efter vårt bröllop i maj tiggde vi ihop digitalbilder från gästerna och tänkte sammanställa ett fotoalbum. Och det gjorde vi ju... inte..... förrän nu!
Ett tidskrävande projekt, ännu mer om vi hade klippt och klistrat, men vi har hittat ett program från fujifilm där man kan sätta in bilderna i ett album, digitalt,  precis som man vill ha dem och få texten printad också, så man slipper se sina egna kråkfötter i albumet för tid och evighet. Jättekul att pyssla med! jag har redan suttit flera timmar idag men är långt ifrån halvägs ännu. Min sysslolöshet är alltså pausad ett tag framöver :-) !!

Beräknad födelse:  -7dagar. Biiiip.
Tänk om det var så lätt som att vänta på en raketuppskjutning va.... startar på sekunden när den ska...
Men inte en förlossning inte. Neeeeejdå. Då får man fundera på om det kanske, kanske kan bli just idag,  varje dag, i sisådär en 4 veckor åtminstone. BF-datum ± 2 veckor. En av dessa är avklarade nu. 3 veckor kvar.... Biiiiip.

Vi kom just tillbaka från ett besök hos Peppes syster med make. De har just flyttat och renoverar sin lägenhet för fulla muggar.
Har bytt golv, tapetserat, målat om hela köket och en massa jobb återstår fortfarande ändå.
Tycker synd om henne som med gravidmagen ska pyssla en massa. Det är ju inte de bekvämaste arbetsställningarna för ryggen man kan inta vid renoveringar direkt... pust!... Blir trött bara av tanken. Men fint får de ju! :-)

Vi har i alla fall hunnit med en sväng på både Birsta och stan idag. Tavelramen är beställd, skulle ta ett par veckor innan det var klart, känns häftigt att tänka att vi kanske fått träffa floffen redan då!
Vi tittade på badbalja också, men kunde inte bestämma oss riktigt, känns lite saftigt med de exemplar vi såg på nästan 300 spänn(!) Nån som har tips på var man kan få tag på nån billig och bra?

Sedan blev det en sväng på stan inklusive fika, smörgås och varm choklad med vispgrädde, mmm!

Imorgon är det Peppes sista lediga dag över jul-nyårshelgen, sen kommer jag förmodligen klättra på väggarna resten av tiden fram till nedkomsten..... Hoppas det inte blir såååå många dagar. Hoppas, hoppas, hoppas! :-)

Vi som hade tänkt åka till Birsta tidigt idag och rama in en tavla. Inte lätt när man då vaknar 20 över tio. I och för sig var jag uppe även kl 6 och åt frukost för jag var så hungrig, men det var ju lite väl tidigt att åka då, så jag tänkte mig att jag skulle sova ett par timmar till, och det blev det ju... med råge!
Jag ska ju inte klaga på att jag kan sova så bra men det verkar som jag håller på att vända på dygnet. Svårt att somna på kvällen istället.
Floffen var vaken både sent i går kväll och tidigt i morse, det kan ju spela in lite i den där dygnsrytmen också kanhända....
Jaja, bara Peppe hittar ut ur duschen igen får vi väl ta en tur nu istället då :-)

Har nu kommit hem från middag hos blivande mormor, morfar och moster.
En tacobuffé vankades där. Jag som äääälskar tacos! Det är verkligen värt allt hackande av grönsaker :-). Tur ändå att jag inte kan äta så mycket som jag skulle vilja längre, det tar liksom stopp så fort, Floffen vill inte lämna så mycket plats för mat i min mage längre....

Har tittat på lite bebiskläder med min mamma också, tjejkläder av naturliga skäl, eftersom vi blev tjejer både jag och syrran :-). Det mesta var sött fortfarande, trots att större delen hade minst 25 år på nacken, men bebiskläder kanske alltid är fina? Återstår nu att se om det tänker bli en flicka så vi kan använda dem med gott samvete också......

I väntan på ork att forsätta städa, nu i  skafferiet (efter morgonens badrumsbravad), lägger jag in en bild från häromdagen.

Peppe ska bli morbror i april! Kul med jämnåriga kusiner tycker vi :-)
Så här såg vi ut strax innan nya året kom.
Vad skulle en förståsigpåare säga om magarna?
Blir det pojkar, flickor eller en av varje??

Städa såklart! Må vara tråååkigt... men känns bra efteråt och tar tid att fixa med (=bra!, så man slipper fundera på annat)
På förmiddagen har vi nu rensat badrumsskåpet.Så skönt att ha det gjort, och så fint det blev :-)! Krävdes två vilopauser för mig innan det blev klart, eftersom jag blir så andfådd av typ ingenting. Barnmorskan sa att jag hade hög puls så det kanske beror på det.

Försöker just nu annars ställa in mig på att det inte blir nån bebis före utsatt datum men undermedvetet önskar man nog det en hel del ändå..... Känns ju åtminstone skönt att det inte (än så länge) verkar vara någon jättebebis som ska komma ut, känns inte lika stressigt att få igång förlossningen för den sakens skull då.

Nu lagar Peppe lunch, tur man har lite service! Dags att äta, återkommer senare............

Nu är vaggan bäddad! Bara för floffen att komma ut och sova här istället, men hur talar man om det för någon som inte verkar vilja komma ut och leka med sina föräldrar än på ett tag?!
 Snart ska vi nog kalla Floffen för  Ferdinand istället, verkar som h*n ger uttrycket "jag trivs bättre här, där jag kan ha det lugnt och skönt" en ny dimension....

...var det enda den här natten bjöd på. Och det ska man väl vara tacksam för kanske... har hört att det kan bli lite ont om det framöver.
"Passa på att vila", sa läkaren på ultaljudsenheten, "det blir ont om stunder för det de närmaste 18 åren"
Vilken uppmuntran.... men hon har säkert rätt...
Idag blir det att försöka promenera lite, om inte fötterna svullnar för mycket förstås. Inte för att det lär hjälpa igång nån förlossning men det kan ju vara värt ett försök :-)

Snart slut på dagen... fortfarande inte ett tecken på att floffen skulle vilja komma ut. Bara bufflar omkring som vanligt.
Blivande mormor som hade kunnat sätta 500 spänn på att det skulle bli idag, det närmaste vi kom verkar bli ett ultraljud.
Inte så dumt det heller när allt kommer omkring med resultatet som det gav.  Men oddsen är nog rätt höga att det skulle kunna bli idag nu, inte ens 2 timmar kvar.... nej hon får nog satsa på en ny dag som det ser ut....

Som om vi inte hade nog att tänka på ändå just nu så går vi med husdrömmar också. Har sett ett hus en bit utanför Matfors som vi (av bilderna att döma) gillar så mycket så vi frågade banken om lånelöfte. Det blev grönt ljus på det idag, och kan vi bara gå på visningen, d.v.s. den 18/1 så kan det bli riktigt spännande! Får se om Floffen har intresse av huset också, blir ju lite indirekt så att h*n avgör om vi kan åka och titta på det eller inte, beroende på vilken dag som h*n anser vara lämpligast att komma till världen på....

Ser man på!
Nu fick vi post. Gissa vad?!
Kallelse till Ultaljud, den 2/1 kl 08.30.
ja det har vi ju redan fått veta va, det är ju några timmar sedan nu det.
Gäller att va ute i god tid va....

Vår barnmorska har länge påpekat att det "är lika bra vi köper stora kläder till bebisen  på en gång, det kommer bli en på minst 4 kg, det kan jag lova".
Så var vi ju på ultraljudet idag nu då.  Och floffen låg prick på normalkurvan för sin ålder. Uppskattad vikt 3174g.
En liten lättnad minst sagt, i dubbel bemärkelse!  :-)
Däremot var mitt blodtryck lite högt, 148/90 när de mätte första gången samt att det fanns protein i urinen, grad 1+ på skalan 0-3 vilket tydligen inte var så allvarligt bara blodtrycket sjönk efter vila. Vi blev ivägskickade att "ta en fika eller nåt" för att komma tillbaka senare (det var visst lite ont om personal en klämdag som denna). När vi kom tillbaka fick jag ligga och vila i ett tag och sedan väntade ny blodtrycksmätning. Hade då sänkts till 127/81, det var tydligen helt ok efter vila, så efter ett litet prat med läkaren som intygade att alla värden var såååå bra, med uppmaningen att vila mycket varje dag, så fick vi vända hem igen!
Nu är det bara att vänta vidare.......

Kl.08.50 ringde telefonen. då sov vi fortfarande. Peppe svarade. Sen fick jag luren.
 -Jo det var från ultraljudsmottagningen. Du hade tid här kl. 8.30. 
-Så bra att ingen hade talat om det för mig då.
Jo vi skickade kallelse den 21/12 ( alltså 1 dag FÖRE BM på MVC skickat remissen!)
-Jahaaa...
-Kan du komma till kl 10.00 istället då?
-Går det bra då? Ja då gör vi det!

Strax åker vi alltså.... extra ultraljud för att se om floffen är stor eller om det bara är mycket vatten.Eftersom mitt SF-mått ligger långt över normalkurvan Bm har starkt hävdat det första alternativet, men det visaar sig väl nu då....

Jo, det blev ju lite sent igår. Vi fick ju fira att floffen slapp bli decemberbebis. Nu är du välkommen ut preciiiis när du vill... ja eller.... så SNART som möjligt kan vi väl säga istället! :-)
Så här ser jag och magen ut idag i alla fall. Rund och go. Svullen och grann, javisst! Det går över se´n har jag blivit lovad.... hoppas ni håller ert löfte....... De där vigselringarna som satt på fingrarna i våras har inte kunnat sitta där på ett antal veckor nu, jag saknar dem faktiskt!

Vilka förväntningar vi har på det här året!
Livet får sig en omställning snart. Lite läskigt. Mycket spännande! :-)
Så här såg det ut hemma hos oss igår, d.v.s. innan det här nya året kom till oss.
Det syns inte riktigt på bilden, men dukat för 12 personer hade vi stor Nyårsfamiljemiddag med mina föräldrar och min syster, Peppes föräldrar, mormor, syster, hennes make och hans föräldrar. Trodde aldrig vi skulle få plats, men det gick bra till slut!
Jättemysigt!

Varför inte?
Det var ju det första vi hörde av vår lilla bebis. När vi fick lyssna på det lilla hjärtat hos barnmorskan så var det ju det vi hörde!
Floff floff, floff floff, floff floff.
Så då måste det ju vara en floff-floff. Ja eller  Floffen. Kort och gott.
Nu väntar vi, och väntar och väntar, och framförallt LÄNGTAR till floffen ska vilja komma ut till oss så vi får se vem det lill* busfröt i magen egentligen är