Elma var morfarvakt ikväll. Eller var det kanske tvärtom? ;-)
De är nog bara de själva som vet det, men Elma hade i alla fall lekt så mycket med morfar att hon somnade så fort hon lade huvudet på kudden. Vi får väl hoppas att detsamma gäller morfar :-D.
mormor hon drog till ön för att simma några längder så morfar fick mysa med gumsan alllllldeles själv. Uppskattat får vi tro....
Vi då? Smet ned till stan och tränade polskor gjorde vi, tillsammans med A-K och Elin, det var några stycken som lyckades kollra bort sig och tro att det var jag som var mamma till Elin när jag satte mig med henne i knäet, men de ursäktade sig genast när de förstått sitt misstag och drog sig till minnes att det ju inte kunde vara min dotter för den här tjejen hon var ju såååå lik sin pappa... gäller att ha järnkoll när man kan konstatera att den som inte är mamman inte är det just därför att barnet är lik sin pappa, vars frånvaro dessutom lyste i lokalen denna kväll....  Jo jo, men är man en Stengard så är man väl, eller hurda´ Elin??? :-D

Idag intog vi Njurunda kyrka, advent och nytt kyrkoår och allt. Åsså Melvins dop, själva höjdpunkten på gudstjänsten naturligtvis. Underbara, goa lilla Melvin, han såg ut att ha växt sig så himlans stor sen jag såg honom senast, vilket nog var ett par veckor sedan. Snälla och förhållandevis tysta var alla barn i kyrkan också. Riktigt imponerad särskilt av vår vanligtvis så busiga lillskrutt som idag knappt gav ifrån sig ett endaste litet gnissel på hela den enochenhalvtimmeslånga gudstjänsten. Var nog imponerad av alla intryck. Mäktigt ljud och mysigt ljus. Fina sånger, inte minst hörde vi ju min arbetskamrat(som jag iofs inte hunnit jobba som mycket med ännu) Katarinas ljuva stämma i en fin solosång till Melvins ära. Underbart Och på tal om underbart, snacka om att vi inte behövde gå från dopfikat utsvultna direkt. Jag tror Ingela fixat halvt ihjäl sig inför kalaset, där var uppdukat 3 olika sorters smörgåstårta, och mängder av härliga bakverk. Som vanligt äter man för mycket, och skulle man lyssna till sina ögon skulle man aldrig sluta äta.....

Från fikat drog vi direkt till babysimmet där det vankades flytvästträning. Elma var riktigt nöjd med sin situation, som undslapp just ordet nöd som förtecken. Fast efter tag blev det trist, då passade hon på att visa upp sina röstresurser så det skallrade i rutorna in till simhallen, men blev desto gladare sedan, då hon fick på armringarna istället och kunde flyta upprätt och slippa liggläget som det inte fanns nåt alternativ till medd flytvästen på.

Glabebisar med flytväst :-D
Elma är väl kanske mest glad av att se sig själv i spegeln, Filip han är glad ändå han, gotrollet!



Fortsatte efter doppet hem till mormor och morfar på lite middag. Elma blev nog lite besviken att moster redan hade hunnit åka hem igen, hon som varit på snabb helgvisit här i dagarna två, och gumsan har knappt hunnit se röken av henne. Men, vi får väl ta igen det i jul istället då....

Nu hemma igen alltså. Ska förära oss en kväll i tv-soffan när Elma krupit till kojs, får se vad klockan hinner bli innan det förbehållet infriats.... hoppas vi klarar oss innan 22-strecket ikväll iaf....

Fortsatt trevlig Advent på er!

Elma är vaken igen. Det innebär paus i mitt adventsfixande. Hon slumrade ändå rätt länge under sin förmiddagslur. Jag hann dammsuga och torka golven, torka hyllorna, ta ned de gamla gardinerna, torka gardinstängerna, hämta upp julprylarna från källaren och stryka en sjättedel av gardinparen. Resten får väl fixas under eftermiddagsluren.
Just nu är lillpärlan väldigt nöjd med att flytta runt saker mellan de olika facken i hennes leksakshylla. Tar en sak här, flyttar den dit, tar en annan sak därifrån, flyttar upp den ett hack. Tydligen väldigt intressant. Ett tag. Plötsligt ledsnar hon dock och river ut allting på golvet istället. Jag känner igen mig i beteendet. Tyvärr. Pysslar lite här och lite där. Flyttar runt på grejer, ångrar mig, flyttar tillbaka, byter ut, ångrar mig igen och plötsligt ser det värre ut än det gjorde från början. Gardiner och dukar och prylar överallt. Jag blir så trött av den åsynen att jag bara lägger ner. Hoppas att intresset ska återkomma lite senare. Det brukar det ju göra. Bara en tidsfråga. Kaoset under tiden får jag tydligen leva med, det är ju självförvållat, som det så vackert heter....  

Mitt goa, underbara lilla barn! Har varit glad och mysig heeela dagen hittills. Sånt gör mamma lycklig :-)

...Elma har studerat till sig några nya erfarenheter. Att (det förut så läskiga) tåget startar om man trycker på dess skorsten(och faktiskt inte alls var så läskigt som hon trodde, utan bara himlans roligt!!). Att den lilla gosevalpen sjunger och pratar med henne om hon t.ex. klämmer den på örat vilket får henne på riktigt bra humör. Däremot försöker jag fortfarande motarbeta hennes idé om att man får som man vill bara man skriker tillräckligt högt. Öronen tar stryk men oftast är det värt det. Beakta ordet oftast......

Lycklig var bara förnamnet idag när Elma fick testa våfflor. Till sin pappas stora förskräckelse även mata sig själv med dem. Innebar naturligtvis en hel del kladd, och antagligen inte alls särskilt mycket vara i magen i slutänden, men det går inte att ta ifrån henne att det verkade mumsigt. Tilltaget fick givna följder. Ett bad i baljan, mycket lycklig även då, ivrigt plaskandes ned allt i sin närhet. Som tur är gjorde inte hennes föräldrar om tabben att sätta henne mitt på badrumsgolvet, utan det blev placering i duschen, dock utan stängda duschväggar eftersom hennes mor inte riktigt fick plats innanför desamma tillsammans med henne för att bevaka hennes plats i baljan annars... ;-)

För övrigt var vi ned en sväng på stan idag, tittade in på jobbet, gjorde en ansökning för en utbildning i Kalmar på vårterminen, som det borde ligga i arbetsgivarens intrese att vi som optiker genomför så vi har konkurrensduglig kompetens. Tyvärr förstår de inte alltid sitt eget bästa, men nu har vi ändå -hör och häpna!- fått chansen att söka. En helt annan femma om man kommer in och/eller får åka dit sedan, men nu har jag gjort vad jag kan för saken i.a.f. 
Fortsatte stadsvistelsen med att umgås med A-C och Filip, najs najs med så trevligt sällskap såklart! :-)

Gladaste skrutten


finurlilurar..


testar en annan typ av gåstol .....


testar sitt ursnygga nya hårband (*haha*, pannband kanske jag får lov att kalla det ett tag framöver?)

Jovisst, de hade "missat" att jag jobbat två dagar, de dagarna får jag betalt för, typ snart(?!) Men semesterdagar ska tydligen betalas ut månaden efteråt. Vad jag vet har jag aldrig blivit lönlös under juli månad tidigare tyckte jag, nej iochförsig inte, men det här var bara för att man va mammaledig.. (!!!!???!!!) Så det ska man bli straffad för då? Knasbollar!
Det ordnar sig väl ändå, jag får väl dubbla löner när jag börjar jobba igen sen då, vad det nu ska vara för bättre med det då, men det hade ju varit bra om någon kunde ha haft koll på det där från början och informerat mig. Men neeejdå. Inte på det här företaget inte...

Idag har vi gjort Skönsberg osäkert. Först ett besök på öppna förskolan där vi stötte på ytterligare en turbotant som sjöng sånger i hundratio och knappt hann andas mellan varven.(de har en motsvarande på ÖF i Granloholm också...måste vara ett sånt släkte) Barnen verkade dock inte misstycka även om det nu hände sig så att min egen dotter fick för sig att slumra under sångstunden så mamma fick sjunga sångerna ensam....

Fortsatte eftermiddagen med Anna-Karin och Anna-Carin och knoddarna på chokladprovning genom babysången. Najs najs! Jag tycker nog mest om den mörka chokladen, bra dessutom att man inte pallar med att frossa i den, det blir ju så mastigt. Annars är jag väl den som tömmer en godispåse rakt av, sväljer allt i ett glufs och står för följderna sedan......

Muntrade upp mig genom att öppna några tidiga julklappar! :-D
Åt Elma naturligtvis!
Se vilka härliga festkläder hon fått av gammelmoster och gammelmormor o Raoul:
Elin fick likadana, snyggtjejerna får vi nog se redan på kommande festtillfälle (när det nu blir?...)



Å en underbar hemstickad klänning fick  Elma från Norge häromdagen, å ett par superfina lackskor från stormoster också! Nu ska lilla gumman bli stora fina damen!! :-D



Mamman och pappan har iallafall busat lite med gumsan ikväll, trots de onda armarna:



Sådärja, några bilder som fick mej på lite bättre humör ialla fall! :-)

Aaaarrggghhhhhh!!!!!
Jag blir knasig på min arbetsgivare. Kom en lönespec idag där det framgår att jag inte får ett ruttet öre i lön på hela november!!! Idioter. Jag har bara jobbat två dagar i november, jovisst, men semesterlön ska jag baske mig också ha. Nu! Jag vet ju att semesterersättningen kommer en månad senare, men det handlar ju inte om så många kronor, men nu får jag inget för hela november. Måste ringa och bråka imorn. *suuuuuuuck* Verkligen fel månad att inte få nån lön.....

Åsså har armen börjat göra ont också. Men det hade jag ju i alla fall räknat med. Dessutom lär det bara bli värre inatt. Det får jag väl också leva med kantänka. Uuuuusch vad jag är på förbaskat dåligt humör...  :-(
det måst jag försöka komma ihåg så jag har superbra förståelse om Elma blir kinkig när hon får sin spruta  på bvc i december....

Jag och Peppe har blivit besprutade idag. Vi fick stå en timme och fyrtiofem minuter och vänta på eländet, men nu är det gjort! I sista stund kom vi tydligen också. De som kom en halvtimme efter oss fick snopet vända åter hemåt pga besekdet om att vaccinationsmedlet tagit slut. Igen.
Nu får vi se hur det går imorgon nu då, om vi blir däckade i biverkningar eller ej....

Hur kunde jag glömma att göra en resumé???? Knappast nån amningshjärna att skylla på längre. Nej, det håller inte. Får bittert erkänna att jag glömde.....
Men som tröst kommer den såklart idag istället! :-)

Januari (4 dagar gammal, äntligen hemma!)


februari, knappt en månad gammal


En uttråkad tvåmånadersbebis i mars....


Lycklig 3-månadersbebis i april


4 månader i maj, klart man ska vara sommarfin då!


Knubbig och glupsk 5 månaderstjej


6-månaderstjejen skördar hallon i juli!


Utforskar världen stående som 7-månadersbebis i augusti


I september, strax innan  8-månadersdagen vågar man stå korta stunder utan att hålla i sig också


tränar på att borsta tänderna i oktober, 9 månader gammal


busar nu vidare som 10-månaderstjej!!

Hon klurar och klurar....
Tränar in greppet liksom....
Det ser ju i och för sig inte så svårt ut när andra spelar, men man vill ju liksom inte va sämst när man väl ska få ton i åbäket, nä, bäst att tjuvträna lite så man är riktigt säker på att premiärspelningen blir en succe!......

Elma hade feber både torsdag, fredag och lördag. Fick stanna hemma med mormor när vi drog ned till Västerås för att fira gammelmormors 85-årsdag igår. Fast hon hade nog fått stanna med mormor i vilket fall som helst. Att ha vår lilla rastlöstös stilla vid ett matbord funkar inte särskilt länge under premissen låg ljudnivå. Att dessutom åka 90 mil på 36h och behöva sitta lika stilla då, är nästan omänskligt att kräva av henne. Nej, hemmamys med mormor fick det bli. Vi kom ju ändå tillbaka idag på eftermiddagen för att hämta upp lillgosis (som i mormors sällskap slutat febra) och åka och babysimma. Jorå. Lika poppis som vanligt det. När vi ändå var i närheten av de huvudstadskabreddgraderna gjorde vi en avstickare till Elmas gammelfarfar också. Vi sov över i hans lägenhet, tillsammans med min lilla pappa, som också var i trakterna i kalasärende, hos sin brors sambo. Tyvärr kunde vi inte träffa min farfar hemma, eftersom han blivit dålig och ligger på sjukhus för tillfället. Självklart blev det visit hos honom på sjukhuset istället. Tungt att se honom så trött och utmärglad, men jag vet att han uppskattade att vi kom och hälsade på i alla fall, den stund han faktiskt orkade vara vaken. Min goa lilla farfar. <3

Här kommer lite bilder från de senaste dagarna:

Elma myser i farmors famn på pappas födelsedag :-)


Stortjejen står ganska länge själv nu nuförtiden- och tog faktiskt hela tre steg mot mamma häromdagen.
*hihi* told you! Förra veckan: 2 steg. Den här veckan: 3 steg..... fortsätter det i den här takten kan hon ju kanske gå en liten promenad, om sisådär 20 år eller nåt ...


Fyra glada tjejer redo för kalas! (Javisst, de tre systrarna firar sin mamma!)


Gammelmormor var lite ledsen över att inte Elma kom med ner och firade henne men var glad över att hon nu kan se henne varje dag istället!


Gammelmormor fick även en present från kyparna på restaurangen :-)

Det hör kanske inte till kategorin vardagligheter i livet direkt, men igår blev det verklighet för mormor och morfar.
Efter kvällssimning på alnöbadet blev de stoppade några hundra meter innan hemmet. Skroten brann. Överhängande explosionsrisk och evakuering inom en 300-meters radie som påföljd. Och inom den stod alltså deras hus. Snacka om att de kände sig ställda. Inte direkt en massa tillhörigheter man tar med sig när man tar den där femminutersbilvägen för att åka och bada. Nä, mamma hade inte ens mobiltelefonen med sig. Pappa som dessutom skulle hem och packa för att åka med buss till Stockholm imorse fick se sig blåst på den resan. Det gick ju varken att packa eller få tag på biljetten. Näpp. Avspärrat i 24 timmar blev budet. Så Elmas morföräldrar har spenderat natten här hos oss istället, får väl kanske vara glada att huset faktiskt står kvar.
Nu har vi fått meddelande om att vägspärren hävts, tidigare än planerat då de oskadliggjort acetylengastuberna som hotade explodera. Skönt! Nu kan min mamma ta emot sin syster med vännina som kommit till stansom det var planerat också och pappa har köpt sig en ny bussbiljett för senare avgång.

Tyckte det var ovanligt gnälligt både i natt och under förmiddagen. Fick en alvedon av pappan pga misstänkt tandvärk på morgonkvisten. Nu kom febern. Hoppas att tandteorin håller, så det inte är nåt elakt virus som bråkar.
Nedbäddad nu i alla fall. Trött och slut. Stackars liten :-(

Igår kom Elma på hur roligt det är att vinka. (H)EEEeeeeeejjjj piper hon och viftar med armarna för allt vad tygen håller med ett lyckligt buseflin på läpparna. Tycks på något vis förstå att man bland annat kan vinka hejdå. Testade sin nya kunskap diverse gånger under gårdagen. Priset gick till det vinkningstest som utfördes efter ett lopp med gåvagnen. Det tog nämligen stopp mot bokhyllan. Den var liksom lite i vägen, och verkade inte vilja flytta på sig. Men Elma tyckte sig finna på råd och flinade upp sig i ett jätteleende och vinkade hejdå till bokhyllan. Verkade sedan aningen förvånad när bokhyllan ändå inte tog ett steg åt sidan för att släppa förbi henne.....

Gårdagens läxa:  Det är inte alltid det går som man tänkt sig. Lev och lär!

Och appropå ingenting av det tidigare skrivna i inägget:  Peter tackar för gratulationerna. :-)

Vi smyger här hemma. Trippar lätt på tårna, heter det va?  Idag är det första gången Elma är med om sin pappas födelsedag! Vi har kirrat frukost, fixat en fin liten bricka med present och kort på och ska nog gå in till honom om ett tag, men han ska få sova liiiiite till, födelsedagen till ära :-)

Elma trippar också(!) Mmm.... eller stapplar kanske är en mer passande beskrivning.... :-D Vår lilla fegis vågar nu efter veckor av träning att stå med och utan stöd, samt gå med hjälpmedel, äntligen släppa taget med händerna och gå hela två steg på raken mellan olika destinationer nu.... Absolut inte fler, fortfarande för feg, så det blir ju inga långpromenader direkt, men det tar sig.... :-P

Men, se här, en bildserie! Det var väl länge sedan...

Elma diggar toapappret...och diskmaskinen...och mamma , som till och med får en puss...men bara i symg såklart!

Pappa tror att han ska få gosa lite, Elma verkar så snäll, så snäll, vill till och med dela av sig av nappen...men ack... nej se den lilla vill åt hans brilla :-D


Å igen.....



Å igen.... fast ok, lite gos kan hon bjussa på, men blir riktigt förbannad när hon inte får ta brillorna en gång till sedan också.....

Mitt kusinbarn, Aini, fick sig en lillasyster igår. Av fotot att döma är den lilla väldigt lik sin storasyster, hoppas vi får träffa dem båda snart! :-)

P och Elma och jag har haft en mysahemmadag idag. Tog oss en promenadsväng i regnet visserligen, Elma skrattade ljudligt, vet inte om hon tyckte det var skojigt att hennes båda päron såg ut som dränkta katter medan hon själv satt tryggt under regnskyddet i vagnen och gonade sig..... i vilket fall som helst så blev inte den promenaden särskilt långdragen. Hemma igen på dryga halvtimmen tror jag. Hann i alla fall testa mina nya skor som min underbara lilla mamma köpte till mig häromdagen. Varma, sköna, helt fantastiska blev betyget på pjuxen, inte en droppe vatten läckte in, jag är mer än nöjd!

Pepse har sorterat lite papper här hemma, det är liksom hans gebit, att ordna upp, mitt gebit har liksom mera blivit åt stöka till hållet :-/. Vi har planerat lite föräldradagar inför våren, och faktiskt även skickat in ansökan om dagisplats (!) Känns avlägset fortfarande men tiden går fort....

= stackars pappa. När mamma försvinner in i duschen är det en smärre katastrof. Mamma alldeles ur sikte, det går inte för sig. Pappan anstränger sig, sjunger sånger, kallar på dotterns uppmärksamhet på alla de möjliga vis. Förgäves. Hon vet vägen in i badrummet. Det går fort, strax står hon utanför och bankar så det skallrar i duschväggen. Ledsen. Förkrossad. Mamma har övergivit henne. Konstigt fenomen det där. Det verkar ju inte hända när hon fakitskt vet att jag inte är hemma. Men akta´re vad elak hon blir när jag faktiskt är hemma men inte riktar min uppmärksamhet åt henne för en stund. Det är skillnad på olika förstår ni......

Strax glad igen dock, lilla bus

...Elma har inte fattat innebörden ännu, vilket resulterat i en fredagskväll på randen till tinnitus. Ledsen, ledsen, ledsen är kvällens ledord och våra öron suktar efter stillhet.... Stackars liten. Ont i munnen igen. Bättre nån halvtimme efter alvedonsuppen, somnade vid halvsextiden efter två timmars idogt kämpande mot tröttheten och värken. Sussade en knapp timme, var glad i ytterligare en knapp timme, sedan började eländet igen. Vill inte slappna av. Vill inte sova. Kan absolut inte tänka sig att somna någon annanstans än möjligtvis tätt, tätt, tätt intill nån av sina föräldrar.... inte lätt att vara liten. Men. En fas kantänka. Får hoppas det. Verkligen hoppas.

För övrigt ska jag inte alls ta ifrån Elma det faktum att hon var en superduktig tjej på stan idag.! :-D Vi utmanade ödet och lunchfikade på innergården (ett ställe med fantastisk akustik om man uppskattar att kunna höra en knappnål falla till marken och ge ifrån sig ett eko som skallrar i väggarna....) Elma var alldeles exemplariskt tyst och lugn (med hennes mått mätt iallafall) Somnade till och med på beställning och utan minstaste lilla pip, kan ni förstå! Var nog därför vi stannade på stan i nära fyra timmar. Var nog också därför som hon kände sig tvungen att avreagera sig och ljuda nu lagom till kvällningen. Jag förstår henne. När allt kommer omkring så förstår jag ju faktiskt! Inte illa. *Duktig mamma* ;-)

Goaste grynet

Undrar just om det var nån som hade beställt?? Här kommer de i alla fall. Kanske nån det faller i smaken. Jag bjussar! :-)

Ja, det var de orden som ploppade ur munnen först när jag fick se Elma uppflugen på köksbordet tuggandes på en hel trave smörgåsrån som hon hittat i brödfatet på samma ställe.  Här sätter man sin dotter i tripptrappstolen för att undvika hennes hjälp med diskmaskinen. (fråga mig om några år igen, så vill jag nog gärna ha hjälp, men i dagsläget inte, alltså.) Hur hon har kommit på idén och konsten att ta sig ur den där stolen är fortfarande ett mysterium, jag hade nog aldrig låtit henne komma så långt att hon fick pröva klättra upp på bordet och helt sonika sätta sig med ryggen vänd mot kanten och rumpan ett par centimeter ifrån densamma, om jag hade haft ögonen på henne under den minuten jag inte hade det.... *suck* Det var ju min bästa plan hittills som sprack. Ser ut som att vi får flytta runt IKEA-stolen (som har bälte man kan spänna fast riktigt tight) runt lägenheten när någon icke Elmalämplig syssla ska utföras ett tag framöver.......

Annars hade jag ju egentligen tänkt att skryta lite. Hon har ju blivit så duktig på sistone förstår ni. Kommer och sträcker upp armarna och vill komma upp till mamma och gå och byta blöja när hon har bajjat *sötisen*. Tänk så medveten man kan vara. *Hihi* Kanske tajm med potträning funderar någon? Njaeee, betvivlar starkt just den egenskapen hos min lilla pärla att hon skulle kunna tänka sig att sitta stilla ens några sekunder i sträck, nej det får nog vänta ett tag till det, hon har liksom tillräckligt svårt att hålla sig stilla under sina blöjbyten för tillfället ......

..både Elma och jag. Elma är nog faktiskt nästan till och med på språng. Rackarns fart med gåvagnen har hon nuförtiden


Värre är det när jag ska ut å gå med vagnen. Det e lite tyngre det ;-). Jessica har gjort ett tappert försök med mig på förmiddagen idag igen. Jag behöver verkligen det, och såhär efteråt känns det ju så himla bra att man har rört på sig. Känns bra förstås med undantag från vaderna som är utarbetade efter måndagens tvåtimmarspromenad och dans samma kväll. Även om det kanske inte blev så himlans värst mycket av den senare varan eftersom Elma inte somnade förrän trekvart innan det var slut. Men underbar musik fick vi lyssna på i alla fall! :-)
Igår var det babysång på schema och vi lyxade till det genom att gå dit hela lilla familjen. Det är verkligen extra speciellt att vara hemma tillsammans en vardag på något vis. Mysmys. :-)

Idag har jag semester! Hemma med mina två älsklingar! :-D Underbart!!! Så ska vi ha det 2 dagar i veckan framåt januari nån gång, inte dåligt. Peppe börjar dock dagen med att säga att han har ont i halsen, får verkligen hoppas att vi inte tänker ta om repris från sommarens sjukliga semester....

Igår hade vi publik på babysimmet. Farmor, faster och kusinelin. Elma försökte impa så gott hon kunde, med glatt badhumör och spektakulära (nåja ;-P) simkonster. Till och med på kvällen, som spenderades i Stöde med Kicki &co. var det mestadels glada miner från lillfrökens sida.  Ville väl försöka gottgöra sitt humör i torsdags eftermiddag när hon så gott som skrek öronen av Maria och hennes kompis.....
Elma fick sig en julklapp där också. Lite tidigt, jo, men Kicki drar ju till staterna flera veckor i december så hon ville passa på. Elma fick en gosig liten valp, som både pratar, sjunger, trallar alfabetet, räknar och en massa annat!
Gissa om Elma blev förvånad när hon upptäckte att den kunde sjunga imse vimse spindel :-D

Nu drar vi till ÖF i G-holm, en promenad på cirka timmen, enkel väg. Det kommer nog göra gott, bara inte P:s hals misstycker nu då.....

Pappans första egna dag idag. Just det. Måste betyda att det är pappan som tar med Elma i omklädningsrummet på badet, matar, byter och sköter iövrigt också. *tihi* Jepp. Så får det bli! Kanske mamman får tid att fixa nån farsdagsfika för de två bästa papporna i världen då också, både Elmas och min egen :-)

... fast det är ju i princip självvalt, så jag ska inte klaga så mycket. P 35 mil norrut (nej, det har jag inte valt, men det fixade hans chef) och Elma några kilometer bort (där var mormor med och valde förstås ;-)). Borde vara bäddat för att sova bra. Inget snarkande, inget skrik. Blir nog för tyst istället är jag rädd....

Mina älsklingar <3 <3

Det tar liksom på att sova småsnuttar. En kvart här, tjugo minuter där, kanske en hel timme om man har tur. Däremellan trösta den lilla, som sover oroligt igen. Man hinner så lagom kliva ut ur sitt sömndruckna tillstånd när hon somnar och man själv får chansen att börja somna om på nytt. Huvudet tar lite stryk. Känns som det skulle vilja explodera.Aningen konstigt att inte Elma verkar det minsta berörd självtycker jag. Är väl bara att inse att hon är lite yngre och fräschare än jag ;-).  P, som ändå inte är så särskilt lättväckt hade det kämpigt han med. Elma tyckte att han skulle vakna kvart över fyra istället för kvart i fem, som han hade planerat. Tidig morgon för att åka till Lycksele. Stannar där över natten så jag och Elmis får klara oss bäst vi kan till imorgon eftermiddag.

Piggelinis nummer ett :-)

... är hela världen vit!
Jo, ett tunnt, tunnt vitt puder ligger över grantopparna.  Ser lite slaskigare ut på backen nu efter vår förmiddagslur än när vi vaknade imorse men i alla fall! SNÖ!!! :-D  
Betyder: Det blir liiiite ljusare ute, och framför allt, som jag sa igår: snart är det jul!! :-D

I eftermiddag ska vi hämta Kicki vid tåget, så får vi se vad vi ska hitta på med henne sen då.
Först tror jag nog vi smiter ut till mormor en sväng, om hon inte misstycker.....

Idag har vi varit borta hela dagen. Skulle bara ta en liten promenad med Jessica. Resulterade i en tvåtimmars strapats-mittuniversitet t.or. inklusive lunch för extremt högljudd Elma i lokaler som är avsedda för stillsamt pluggande :-/  (det fanns ju micro där, vad gör man?...)

Innan vi orkat gå riktigt hela vägen hem fuskade vi genom att bussa ner till drakborgen, spendera 3 timmar lunchandes och fikandes i trevligt sällskap med fyra andra mammor med hjärtegryn. Därefter promenadsväng i regnet till smålänningen tillsammans med A-K o Elin för att byta ut en felande badrumsattiralj, vilket slutade i ett inköp av en julkrans(!) att hänga på ytterdörren. (Ja, det är snart jul, jag lovar!) På hemvägen fick vi snällt stå kvar i snålblåsten och vänta på ytterligare en buss eftersom den första jag ville lifta med redan var fylld till bredden av barnvagnar. Äntligen hemma med hela familjen, fick jag för mig att Elma skulle bada i baljan. Överförde uppenbarligen tyvärr inte den informationen tillräckligt tydligt till henne eftersom hon började sessionen plaskandes ned hela badrummet, och en halvminut senare när det var så gott som tomt i baljan hade hon såklart ingen lust att sitta kvar utan gjorde ideliga försök att rymma. Ni kan föreställa er synen med det badoljehala, slingrande, bångstyriga flickebarnet som gång på gång formligen ploppar sig ur sina föräldrars grepp och struntar i deras desperata försök att stoppa henne från att gnida in alla badrumstillhörigheter inom en meters radie i en geggig oljehinna..... så gick det alltså i stöpet med planerna på att försöka få den lilla gummans hud att fnasa lite mindre :-/ 

Mammas lilla bus


Triss i godingar på testarhumör. Funderingar:
a) Hur högt kan man klättra på sin mamma innan hon tycker att det kittlas för mycket?
b) Hur långa armar behöver man för att inte mamma sno det man har i händerna?
c) Hur högt upp från golvet måste en träkloss släppas för att de ska skrälla i öronen när den når golvet?

rätt svar: a) man koommer INGENSTANS b) inga armar i världen verkar räcka till... c) ganska högt, men attans så ont det gör när man släpper den på sin tå då.....


En leksak- fyrtioelva ansiktsuttryck- tänk så många känslor en träpinne med fat kan väcka :-D

... har förflutit där jag agerat familjeförsörjare nr 1.... inga konstigheter med det heller. Skönt. 
Kom hem till en superglad liten tjej som bara ville klänga på - och gosa med- sin mamma. Så obeskrivligt härlig känsla att bli mottagen på det viset! Nu har P dragit iväg på spelträning, Elma har nyss slocknat över en vällingflaska och jag har lite egentid igen. Ni behöver väl knappast fundera länge över var jag spenderar den.... ;-)

En glimt från ikväll

Det gick ju finemang det där. Var nog lite orolig att jag skulle vara tyst som en mus och stel som en pinne och dubbelfundera över alla saker jag gjorde, men ryggmärgen visade sig hålla måttet. Det vara liksom bara att trycka på play å starta maskineriet och den gamla vanliga ramsan i undersökningsrummet. Tillochmed tekniken med apparaturen satt på plats. Fingrarna och talapparaten levde sitt eget liv. Ska nog fortsätta att undvika tänka även i fortsättningen också tror jag! ;-D.
Imorn kör vi igen. Sen ska jag ha semester. Till mitten av januari. Lagom smygstart va!! ;-) Och sedan ska jag försöka pränta in ni mitt minne att det inte var så farligt att jobba, så det känns bättre att komma tillbaka till nästa gång, nästa år (ooo... det kändes fint! nästa åååår  :-D).

Elma och P då undrar ni??? Vad trodde ni egentligen???!! Jag visste väl att de inte ens skulle lägga märke till att jag varit borta.....

Och. Jag vet! Det är alldeles för dålig fart på kameran nu igen. Inte använd på, ja, säg det? Läääänge!  Ska försöka skärpa mig på den biten... kanske.....  

(Ja, jag bara måste tjata lite till om min jobbångest.) Jag har på något vis alltid tyckt att den där dagen då jag skulle börja jobba igen måste ligga himlans långt fram i tiden. Nu gör den helt plötsligt inte det längre. Imorgon är det ju dags, som sagt. Ändå blir det ju ett tag tills det börjar på riktigt. I alla fall cirka tvåochenhalv månad kvar. Ungefär lika lång tid som det tog från att Elma föddes till jag tog den här bilden..... kändes som rätt lång tid hon hade funnits då vill jag minnas, ändå är det ju förhållandevis rätt länge sedan nu.... konstigt det där med tidsperspektiv va...



Igår hade vi fest. Märktes på tiden vi orkade kliva upp på riktigt imorse.... inte förrän strax efter 11-snåret nämligen(!) Med undantag för blöjbyte och en liten snabbfrukost vid halv åtta i ochförsig, men ändå. Jag ordnade ändå en bra deal med P tyckte jag. Jag ställde upp som chaufför mot att P skulle kliva upp och fixa Elmaservicen. Kände nog på det, för min lilla make XD.

Nä nu ska jag ta och leta fram lite kläder till imorgon. Leta fram plattången och rota fram en riktig handväska(!)
Man kanske hittar tillbaka till sitt ursprungliga jag på kuppen, vem vet? ;-)