(Ja, jag bara måste tjata lite till om min jobbångest.) Jag har på något vis alltid tyckt att den där dagen då jag skulle börja jobba igen måste ligga himlans långt fram i tiden. Nu gör den helt plötsligt inte det längre. Imorgon är det ju dags, som sagt. Ändå blir det ju ett tag tills det börjar på riktigt. I alla fall cirka tvåochenhalv månad kvar. Ungefär lika lång tid som det tog från att Elma föddes till jag tog den här bilden..... kändes som rätt lång tid hon hade funnits då vill jag minnas, ändå är det ju förhållandevis rätt länge sedan nu.... konstigt det där med tidsperspektiv va...



Igår hade vi fest. Märktes på tiden vi orkade kliva upp på riktigt imorse.... inte förrän strax efter 11-snåret nämligen(!) Med undantag för blöjbyte och en liten snabbfrukost vid halv åtta i ochförsig, men ändå. Jag ordnade ändå en bra deal med P tyckte jag. Jag ställde upp som chaufför mot att P skulle kliva upp och fixa Elmaservicen. Kände nog på det, för min lilla make XD.

Nä nu ska jag ta och leta fram lite kläder till imorgon. Leta fram plattången och rota fram en riktig handväska(!)
Man kanske hittar tillbaka till sitt ursprungliga jag på kuppen, vem vet? ;-)