Tänk att det idag är precis 15 månader sedan den första morgonen vi fick vakna med Elma vid vår sida. Då hade vi i och för sig inte hunnit bestämma oss för att det verkligen var en Elma. Inte heller hade vi sovit så pass mycket att det är riktigt fair att säga att vi vaknade bredvid henne, för det var nog snarare så att vi vakade bredvid henne. Hela den där natten. Ja, en dag gammal då. Det händer liksom en del på 15 månader. Lite sjukdomar, mycket lycka, lite gråt, massor av glada stunder. Idag är det första morgonen som stumpan ska äta frukost på dagis. Ett dagis som hittills har uppskattats väldigt väl av vårt lilla hjärtgryn. Hon är glad när hon kommer dit, och vill helst vara kvar när hon ska hämtas, skakar på huvudet och skriker neeeeeeej när pappa föreslår att de ska gå hem :-D.   men, det lär komma bakslag säger de på dagis, så man får väl vara beredd på det. Just nu är vi bara glada att det känns som att hon blir så himlans bra mottagen och att hon trivs, leker, äter och sover hur bra som helst! När dagispersonalen säger att man ska vara stolt över att vi har ett så duktigt barn är man ju inte sen att anamma det, eller hur ;-).

Här lite femtonmånaders bilder. Avslutas också med en bild från samma tidpunkt förra året. - 3 månadershärtat alltså!




Nepp, nu ska jag gå och vila mig ett tag. Magen känns inte alls så upprorisk idag, det e jag såååå lycklig över ska ni veta! Men ork finns det inte mycket av ännu. Lite juice (ok, inte bästa magsjukemedicinen troligen, men det var det enda jag lyckades känna mig liiiite sugen på), några tuggor bröd och en kopp te, var allt jag lyckades få imig från onsdagens frukost till torsdagens kväll. Den här morgonen har som sagt börjat bättre, även med matlusten, så det verkar ju verkligen som jag e på väg åt rätt håll. :-)

so long!