Idag har vi varit på dopets dag i Tuna kyrka. En uppsamlingsgudstjänst för alla som döpts det senaste året. Vi fick hämta ut den lilla ängel som vi hängde undan åt Elma sådär vid midsommartid 2009. Avslutade med en fika i församlingshemmet, sen direkt till farmor och farfar för populär pulkaåkning i farfars skottningsbacke, sopplunch, varpå vi drog vidare till Matfors för babysim -med kläder och flytväst på-. Stumpis blev dock mycket nöjdare när de tunga kläderna och blöjan togs av till förmån för simbyxorna....

Efter uppblötningen åkte vi till mormor och morfar för midag. En inhandlingsrunda på Maxi har vi hunnit med åxå. måste säga att vi hunnit med en hel del idag. Annars är det mest hustankar som snurrar i huvudet. Imorgon är det besiktning. Nervöst så in i vassen. Nästan lite mer än mina nerver fixar, men efter imorgon kan vi förhoppningsvis bestämma oss för om vi tycker oss klara att genomföra förvärvningen eller inte..... 

Helgens höjdpunkt har jag ändå inte nämnt ännu. En middag hemma hos Filip o co. Mycket uppskattat hos oss alla tre! god mat och härligt sällskap, allt man kan begära av en lördagkväll! :-)

Att det gick så bra med vaccinationen igår verkar ha straffat sig idag. Och inatt. Ledsen med gråt i floder igår kväll. Sov oroligt som tusan. Vaknade imorse på helt fel sida. Hade visst feber. Och ont. Stackars liten. Fick sig en alvedon och så somnade vi om. Båda två. I två timmar. Välbehövligt.
Iövrigt bjöd gårdagens bvc-besök på bevis om en fortsatt exemplarisk längd-och viktkurva. 11kg per 77,5cm. Känns som jag får sluta att kalla henne för bebis en gång för alla nu va..... men hon kommer nog egentligen alltid att vara min lilla bebis. <3
13 månader har hon hunnit bli. Tänk vad tiden går. Jämför idag med ifjol...

Det verkar ska fortsätta att vara smällkallt några dagar till. bara att gilla läget antar jag. I eftermiddag väntar en promenad till BVC, eftersom stumpan ska vägas, mätas, vaccineras och kontrolleras i största allmänhet. Under tiden drömmer jag om huset, längtar, funderar, hoppas, och vääääntar.  Elma har just somnat och därmed också fått lite tid att sitta vid datorn. Ska försöka att inte drömma bort mig alldeles, så här kommer lite verklighetsförankring i form av en bildlig uppdatering. Den här gången blir det bilder från ettårskalaset hemma hos Tiger i lördags. 6st ettåringar (±ett par månader) och deras föräldrar hade en mycket trevlig eftermiddag med tacosknytis och tårtkalas! :-)



Och som bonus en alldeles underbart härligt knasig Elmabusbild


och så en gosbild på mina sussande hjärtan <3

Nerverna är utanpå kroppen just nu tror jag bestämt. Vårt livs största affär hägrar. Kommer allt närmre. Banksnacksdags idag. Besiktning med tillhörande dom på måndag. Sen då?.... Jag vågar inte hoppas... vågar inte riktigt hoppas.....  Men, kanske kanske.....

Kung Bore bet oss i kinderna på pulkaturen idag. Därav blev den inte heller särskilt lång, men ändå mycket uppskattad kvalitetstid tyckte den lilla, som flinar upp sig i ett rikitigt gigantiskt leende när pulkan börjar komma upp i önskad hastighet.  Tur mamman hade avlösning av både mormorn och morfarn som turades om att ruscha med pulkan :-). Just nu är det lilla busfröet i hallen, har dragit fram pulkan och satt sig i den. Hummar högljutt, och önskar nog att få åka en tur i detta minusgradsfria inomhuslandskap.... njae, jag tror inte det va.... den som väntar på nåt gott... väntar på bättre väder i detta fall....

Sötis provar mammas mössa

Vi har huskänning igen. Mer än nånsin faktiskt. Inget klart ännu, men ni kan få hålla en tumme att allt ser bra ut och går enligt planerna .....

Nya tänder på g. Flera samtidigt, fyra upptill och minst en nedtill, gör livet surt för min kära dotter. Plågar henne om kvällarna, helst när hon försöker slappna av, då har hon liksom mer tid att hinna känna efter.  Gräver i munnen med händerna, gråter, skriker och åmar sig, stackaren. Fick en alvedon idag för att lyckas slappna av och vila ett tag. Hoppas hon får sova en stund nu. Jag har nämligen startat ett bullbak, och hoppas få genomföra det innan det är dags för energinivå max här i lägenheten igen. Deg på jäsning nu, tvätt i tvättmaskinen, sånt som sköter sig själv ett tag. Skönt. Då får jag lite egentid samtidigt också.  :-)

Gogrynet mammas

Mina två fina hjärtan lät mig sova en timme extra imorse. Sötingarna, tyckte mamma behövde vila batterierna. Tydligen borde de nämligen ha blivit alldeles urladdade igår kväll, åtminstone pladderblatteriet trodde de, eftersom de trodde att vi höll på att prata ihjäl varandra efter middagen här igår, A-C och jag :-D. Vi hade nämligen härligt sällskap av Filip, Janne och henne här igår. Tål att göras om tycker jag :-). Vet inte om Peppes öron håller med bara, *hehe* Det stora hjärtat att köpt choklad åt mig åxå, fick en fin liten hjärteask imorse. <3. Fick även hjärtechoklad av mamma å pappa, redan igår faktiskt. :-)

Idag har vi varit ute med pulkan. Filip, med föräldrar också. Sedan drog vi till Matfors för det sedvanliga söndagsbadet. Härligt som vanligt, vår lilla vildfisk sprattlar på och njuter som bara den, härligt! :-)

Skickar en tanke till lillmoster som sitter hemma ensam idag, *Kram på dig*. Här kommer också lite bilder som tröst för att du inte kunde vara med oss på hjärtedagen. <3

hattfnatt med sångpåsepåsen


äta själv-grötmums (tur inte pappan va hemma den morgonen :-P)


åsså lite snöpulkabusmysbilder såklart

Farfars egen. Hans biografi. Finns bara hos mig. Bara som ljudupptagning. Fantastiska berättelser ur hans minne, som jag såhär efter hans bortgång är så otroligt glad att jag lade ned intresse i att föreviga. Att kunna höra hans röst, burra in sig i en filt i soffan och njuta en kopp te medan han läser valda delar ur sin livssaga, hjälper mycket i sorgearbetet. Det blev inte alls sentimentalt och hjärtskärande som jag först inbillade mig, nu, innan jag vågade rota fram banden ur mina gömmor. Tvärtom en glädje och lycka i att faktiskt ha honom och hans erfarenheter nära mig. Flertalet timmar med häpnadsväckande upplevelser från olika hörn av både Sverige och världen, som jag kan plocka fram och lyssna till närhelst jag vill. Spirande och spruckna kärlekar, spökhistorier, ödesmöten, och fullt av andra spännande saker, finns inspelade. Huruvida jag får ta del av absoluta sanningar kunde knappast så många andra än han själv avgöra, och det är inte heller viktigt, eller ens en av anledningarna till att jag vill lyssna till dem. En berättare av rang kan bygga en höstack av ett halmstrå, det viktigaste är att det blir en bra berättelse. Och det är just vad jag har. En riktig liten sagoskatt, som jag ska vårda ömt.

Riktigt, riktigt underbart vinterväder! -6ºC, inga isande vindar, och härligt, snudd på värmande solsken! Klart vi gick ut en sväng. Först en promenad med vagnen, kikade på rastande hundar, skidåkande barn, tanter i roliga toppluvor, översnöade lekplatser, solen som glimrade i snön och annat spännande. Sedan busade vi i snön. Satt i snödrivan, tränade på att gå på underlag som inte är släta. Några pladask på näsan, men inga sura miner för det. Fortsatte känna på snön, med och utan handskar. Den sistnämnda variationen på litens eget initiativ. Följdfelet gick inte att undvika, vi vände hem och gick in och värmde fingrarna.....

en mobilbild från vårt snöbus

en annan, betydligt suddigare mobilbild, från i torsdags efter babysången, när Elma Elin och jag väntade på skjuts hem i snöyran. Elin skjutsade elma i gåvagnen :-D

för lite bilder igen. Nyuppladdade i datorn, alldeles färska! Lite gardinbus, syner man bara ser på vintern, en fascinerad ettåring som beundrar snöfallet ända in på balkongen och slutligen en syn, som pappan önskar att han helst hade sluppit se, sådan kladdofobiker han nu är.... ;-D

Jag kan inte låta bli att tycka att det ändå är lite underligt. Hon somnar inte alls samma tid varje kväll.Ibland före åtta, ibland inte förrän bortåt tio. Ändå är det som om jag hade ställt väckarklockan på morgonen. Kl. 05.55, vardag som helg. Hon vaknar med ett illvrål, ett ljud som håller i sig tills någon av hennes föräldrar hajat tiden, att det är dags att pallra sig upp å fixa fram vällingen, och slutligen efter några minuters halvvaket fumlande i köket lyckas tysta det lilla barnet med flaskan. Sen somnar hon om minsann, snäll som ett lamm, och vi får sova, till klockan ringer nästa gång, kl.07.40. Då är inte ljudnivån densamma, utan det duger att banka sina föräldrar i huvudet några gånger och skratta ljudligt av de grymtningar som uppstår därav......

Jag klagar inte. Det är SKÖNT att få sova så pass länge. Det kunde väl ha varit MYCKET värre, och MYCKET tidigare. Påpekar bara underligheten i tidsrymden. Samma tid, samma kanal, varje dag liksom....

Idag är det söndag igen. Klämdag. dagen mellan jobbdagarna. Igår gjorde jobbet verkligen skäl för sitt namn. Huva. Han inte sitta mer än ett par minuter på hela tiden. Det strömmade in folk. HELA tiden. Skoj på sätt och vis. Det blir ju inte tråkigt, men mina fötter klagade ordentligt efteråt. Fem timmar på stående fot. Det var inte igår....

Fredagen var också intensiv, men på ett mycket bättre sätt. Förmiddagspromenad till drakborgen, följt av sedvanligt fika och bus, sedan kom taxi mormor och vi fick åka hem så jag kunde baka lite muffins som jag ville ha till fikat när kusin Marie, och lille Hugo dök upp ett par timmar senare och firade Elma i efterskott med fina barbapapppresenter :-). Muffinsen fick jag även användning för lite senare på kvällen när A-C och Filip kom på besök. Mycket trevligt! Särskilt i brist på P, som jobbade över flera timmar, och när han väl kom hem så fortsatte han dessutom arbeta hemifrån, stackarn.....

Igår kväll blev vi hembjudna till farmor och farfar, fick njuta laxpudding och glass.  A-K och jag gav oss på att börja klä om en gammal barnstol. Klurigt, men kul. Synd att vi inte kunde färdigställa, eftersom vi inte hittade häftpistolen, men det komemr fler tåg.

Idag har vi beställt finväder, vi får väl hoppas att vi får utdelning på det innan vi drar till dagens babysimpass.....

Igår fick jag gå i djupsnön när vi styrde kosan mot mormor. Trots nedförslutning blev det riktigt svettigt. Å inte blev det bättre idag. Sju resor värre närmare bestämt. Ännu mer snö. Ingen plogbil ute på gångvägarna i den här stan heller. A-K och jag bestämde oss för att försöka trotsa yrsnön och gå till babysången, hon tog bilen hit med Elin och vi blev ordentligt peppade när det verkade sluta snöa ett tag. Men det blev inte ett fiffigt beslut skulle det visa sig, nä, vår promenad till babysången, som borde ha tagit 35 minuter, gick idag på över timmen. Fick samla krafter för att orka fösa vagnen framför oss bitvis. Ibland fick vi tillochmed dra vagnarna baklänges för att överhuvudtaget komma åt rätt håll. Funderade ett tag på att vända åter, men tyckte det kändes trist när man ändå gått halvvägs redan å det bara var uppförslutning hem , och ännu jobbigare än vad vi nyss genomlidit.
Sent omsider blev det iaf lite sång, följt av fika och bus. Som tur var ställde Janne upp *tack så himlans mycket* och skjutsade A-K att hämta bilen och farmor slöt sedan upp och skjutsade hon med, så vi fick komma hem i varsin bil, och slippa gå de gräsliga oplogade uppförbackarna till fots. :-)
Imorn hade jag tänkt mig en promenix till drakborgen. Får se om plogbilen hittat hit då då, annars e väl risken att man blir vältränad snart.....

B....bbbb.....bbmm....  bmmmm........ Ett trixigt ord det där, b l o m m a..... :-D

Använder nu även orden "där" och "titta". Det tog ett tag innan ljuden ville börja ta för andra förståeliga former, men nu kom plötsligt flera på samma gång. Riktigt roligt att höra! :-)
Mitt lilla hjärta

..var bara förnamnet när moster tog fram fiolen igår kväll. Gumsan var som förhäxad, ögonen strålade av beundran, sen vickade hon på baken i takt med musiken. Så himla söt! :-D Undrar vad det ska bli av den här lilla damen? Stråkinstrumentalist?.... tiden får väl utvisa.....

Här följer ett bildbevis, ackompanjerat av lite annat bus från samma kväll...

nog för att jag tror att ni vet. Det vet nämligen Elma också. Ord nummer två kom igår, och upprepades även idag när hon såg en i bilderboken. Inte för att den var lika fin som Frasse här, men en katt var det i alla fall, det visste hon bestämt...... -Vem är det här, Elma?  -Katten, blev svaret :-D