Jag satte Elma i hennes matstol. Uppenbarligen var hon hungrig. Irriterad på att mackan dröjde. Kom plötsligt på vad som brukar krävas som motprestation för att få mat, en haklapp, javisst! Fick tag på objektet som låg en halv armslängd bort, satte den omsorgsfullt runt halsen, och sprack upp i ett solskensleende.... väntade sig beröm. Beröm kom. Sedan kliade det för mycket i mina fingrar. Jag var tvungen att vända haklappen åt rätt håll :-D .....