För en gångs skull kan jag inte sova. Det var som vanligt nästan omöjligt att somna igår- det har jag nog mer eller mindre blivit van nu- men inte att vakna några timmar senare alldeles rastlös. Att stiga upp strax efter kl. 06.00 tillhör inte mina vardagsrutiner längre. För mycket som snurrar i huvudet för att jag ska kunna slappna av nu kanske. Lite många måsten och överhängande orosmoment. Men men. Vi kan väl hoppas jag får en rekyl ikväll, så det blir lättare att somna då då.

Igår var vi ju på kalas hos Filip. Mumsade tårta och kalasade. :-) Sen for vi till mormor, när morfar också anslöt efter någon timme blev han mottagen med öppna armar av den lilla, som kom emot honom med sin största kram. *myys* :-D

Får se vad vi ska hitta på idag. Stöka undan lite jul troligen, det känns som det är på tiden nu, även om tjugondag knut -tillika Elmas beräknade nedkomstdatum i fjol- ännu är ett par dagar bort i tiden.