För sent! Sorry, du har redan haft oturen att se min härliga hårfärg. Men du har också haft nöjet att se de två systrarna lika som bär. Inte ens deras mor skulle väl kunna se nån skillnad... eller? ;-P

Elma verkar iaf inte missnöjd med sin "nya" mamma. Skönt det! :-D


Mamman med sin lilla gooooding :-*

Ujuj. Vilken syn. Ni skulle bara se. Fast helst skulle jag se att ni  inte såg. Jag håller nämligen på att försöka avfärga mitt hår, för att småningom kunna vara lite mindre mörkhårig än jag varit de senaste typ 3 åren. Min naturliga hårfärg har jag i det närmaste glömt bort hur den såg ut, det var nämligen mycket länge sedan jag såg den. Tror inte jag haft min naturliga hårfärg alls sedan högstadiet. Och det är ju över tio(!) år sedan. Inte lär jag se den när jag är klar med det här heller, men planen är att få någon typ av omväxling, som INTE innebär denna snygga skiftning från solgult till smutsig morotsorange som pryder knoppen just nu. Budskapet är därför: Har du oturen att få syn på mig inom den närmaste framtiden, var god svimma ej!  Jag går nämligen under benämningen "ursäkta röran, renovering pågår"...

Alltid med blandade känslor de där söndagarna. Vilodagen är välkommen, likafullt som man aldrig liksom kan låta bli att tänka på att det är imorgon som måndagen åter igen rullar igång kommande veckas måsten. Man kan ju aldrig vara riktigt nöjd, eller hur?
Fast idag har vi faktiskt inte klagat så mycket. Inte orkat säga så mycket om att det kom ny snö i natt. Inte orkat anstränga oss så särskilt för att fundera ut vad vi egentligen borde ha gjort denna, av de enda två gemensamma lediga dagarna per vecka. Istället tog vi det bara lugnt, njöt av att Elma verkar frisk, och åter i sitt svunna jag igen. Pigg och kry (med undantag från någon enstaka hostning) äntrade hon simhallen, och njöt av veckans höjdpunkt på ett sätt som måste upplevas för att förstås.

Matlagning brukar också vara ett gissel här hemma, i alla fall i klurandet över vad för sorts mat det skall bjudas på den här gången, själva tillagandet kan vara rätt trevligt, åtminstone en sån här dag, när man hinner laga maten färdigt innan man känner sig utsvulten. Det behöver dock inte betyda att vi inte gör det lätt för oss.
Så här såg det ut idag: Räkpaj med lite smått och gott i. Inte så dumt faktiskt, när allt kom omkring. Inget att klaga över där heller, menar jag.....


När det kommer till Elmas matvanor skulle vi kunna börja klaga lite, men, jag avvaktar med det ett tag till. Vi har ju nämligen varit så himla bortskämda med att hon äter precis ALLT. Tillochmed sånt, som inte ens är mat...vilket inte är lika bra alla gånger, men, som sagt, aptiten har det inte varit nåt fel på. Men sen det här viruset gjorde intrång så har det blivit sämre med den där aptiten. Lite kinkig också. Väljer bort vissa maträtter, vägrar dessutom för det mesta att bli matad, hon vill klara den biten själv, vår stora lilla tjej. Kniper igen munnen om nån försöker lura i henne en sked, Får sedan vredesutbrott och skriker för full hals i samma stund som hon producerar massor med "låtsastårar" och viftar vilt omkring sig med armarna. Det får till följd att många måltider måste uppföljas med både duschning och klädbyte, samt allt för ofta en extra tvättmaskinskörning.....

Något som däremot brukar gå hem (särskilt om man får dricka i ett jätteglas) är MJÖLK. Då tiggs det minsann efter mer....

Buset fortsätter i samma anda som tidigare. Det lser i ögonen när hon kommer på nåt som hon vet att vi helst inte skulle ha velat att hon kom på. Förstår ni hur många saker i en liten lägenhet det kan gälla?? Vi hade aldrig kunnat förstå det, och nu när vi tycker att vi borde ha upplevt allt, så kan man fortfarande inte låta bli att förundras när hon kommer med nya påfund varje dag.... För att inte tala om alla påfund som upprepas.. *suck*..
Ett bus som vi slutligen satt OK på, är att leka med telefonen. Vi räknar med att knapplåset ska ta ett litet tag till att få upp..... (vilket det inte gör på min mobil, där vet hon redan hur man låser upp den....)


Men fortfarande finns stunder att bara vara också. Goknoppen vår! :-)

Elma vaknade en gång- klockan halv fyra, varm som bara tusan. Fick sig en alvedon igen, och somnade om någon halvtimme senare. Sov till klockan 7.30 till min stora förtjusning. Dessutom mycket piggare än vid gårdagens insomning. Febern verkar fortfarande inte ha återvänt. Får hoppas det bara var ett tillfälligt bakslag igår. Fick aldrig några fler andningssvårigheter, så det var ju också himlans skönt. Farmor har spenderat sin tid med Elma under mina jobbtimmar. Får hoppas det gått bra, Peppe kom och avlöste henne så hon for innan jag hann hem, men jag får väl nån rapport så småningom. Nu har jag lite tid ensam med pappan som kommit hem från tåget. Myyyyys :-) (Ja, fast med vissa måsten också, att betala räkningar hör enligt mig inte till myskategorin......)

Det tog om. Febern är tillbaka. Stackars lilla sessan. 39,3ºC på termometern senast. Blir alldeles dåsig av sin höga kroppstemperatur, men alvedonen har gjort sitt, åtminstone hittills. Får se om det blir något sova av i natt. Just nu sover hon bra iaf. Bredvid mig i soffan medan jag sitter med ena ögat och vakar över henne och med det andra ögat vakande över let´s dance finalen. Ikväll är pappan i huvudstaden så jag tänkte vi skulle mysa bara Elma och jag. Nu Blev det ju inte så värst mysigt det här, men man får väl vara glad så länge hon inte får tillbaka sina andningsbesvär. Jag är attans orolig för att boven den här gången ska vara en lunginflammation, men hittills inga tecken på det när det gäller andningen, alltså. Magen verkar lite skum däremot. Kanske är nåt nytt virus som fått fäste? Hur ska man veta? Mammahjärtat får kämpa med sin oro....

Får se om det blir nåt jobb för mig imorgon också, det var ju tänkt så, men det beror väl på hur natten lider.........

Tema kan själv:

• sätta på sig mössan

• sköta skrivaren...

(många "kan-själv-saker" utförs helst uppe på skrivbordet av någon underlig anledning. Har man en klätterapa hemma så har man....)

• dricka med stil(?)

• föra anteckningar...

• sätta på sig vantarna...

även om de gärna hamnar bakåtvända...


åsså

• mata sig själv:  kladdigt = härligt!

Det är väl himla härligt med konfetti, eller hur? Lite feststämning, lite vinnarkänsla. Lite jobbigt att städa bara liksom. Elma har förstått del ett och två av det hela. Del tre är hon tydligen ännu inte berörd av. Det hon fokuserar sig på är nämligen själva tillverkningen. Akta´re om du råkar ha ett papper med viktigheter inom räckhåll. Då är det bäst att du kommer ihåg vad som stod där, för är du inte uppmärksam i själva tjuvögonblicket, kan du nämligen glömma att det två minuter senare går att återskapa i annat än som ett oregelbundet pussel á minst 50 bitar. Kuvert. Kvitton. Tidningar. Ikea-katalogen. Anteckningspapper. Pappersbunten i skrivaren. Och toarullen. Allt går samma öde till mötes. Har du möjligtvis en turdag just idag, så har hon snott en bläckpenna också och ägnar några sekunder att kladda på pappret innan det går sitt strimlande öde till mötes, och det kanske är skillnaden mellan att vara och inte vara för just det dokumentet. Motto: Världen är underhållande. Och är den inte det får man se till att den blir det......

tisdagen som jag kan spendera hemma tillsammans med mina älsklingar hela dagen. Det har varit en härlig period vill jag lova. Lyx lyx att få vara hela lilla familjen hemma en vanlig sketen vardag. Göra vad man vill och vad man känner för, utan att, som under helgerna, känna en massa att-göra-måsten, bara för att det just är helg. 
Idag blir det nog en rekningsrunda inför flytten, en promenad ska vi förhoppningsvis också kunna klämma in, utav ren lycka att solen vill visa sig. Vårsol är nog bland det bästa som finns, värmande för både kropp och själ. :-) .   
På seneftermiddagen blir det en sväng till matfors, där vi ska agera husspekulantsstöd åt A-K i N-J:s frånvaro.
I matfors var vi ju faktiskt igår tillsammans med förstnämnda och hennes dotter. Kusinelin gjorde en riktig promenaduppvisning för oss. 20 steg på raken. Nu händer det grejer! Om nån vecka lär vi ha full orkan när de två busgrynen kutar runt varandra när de träffas. :-D

Elmis e på mycket bättre humör idag också. Har varit riktigt risigt lynnig under de senaste dagarnas krassligheter. Inte lätt att vara liten inte. Inte lätt att vara öra till det hela heller ska sägas. Men. Som sagt, verkar vara på väg att bli lite lugnare nu. Sitter just nu och leker med sina ryska dockor. Mungiporna är inte längre nedtyngda till golvet. Får hoppas dagen kan fortsätta i samma anda. ....

Febern är borta. Elma är på banan igen. Lite snuvig, lite hostig, men pigg utav bara tusan. Såå skönt det, ska ni veta! :-)
Imorn blire business igen för mig.  Hälften av min veckoranson på jobbet. Bara två sådana lyxveckor kvar nu, sen börjar allvaret för mig igen. Back in business, nästan som innan Elma kom till världen då.Vad tiden går fort ändå. Samtidigt som det har varit det mest innehållsrika året på länge. Ja, någonisin antagligen. Jag får i alla fall två halvdagar hemma med Elma varje vecka den närmast överskådliga framtiden. Så jag kan hämta på dagis. Det stämmer liksom inte med butiksöppettider, och dagistider av någon anledning. Jag fattar inte hur de har tänkt att det ska gå ihop för folk som inte jobbar en "vanlig" 7-16 dag. Men, man får tydligen skylla sig själv att man har det jobb man har. Nån som har ett annat på lut åt mig kanske? ....

Elma är betydligt piggare idag. Kanske för att hon just vaknat efter en fyra (!) timmar lång förmiddagsvila. Febern är nästan borta och hon låter mindre rosslig, även om hon är otroligt snorig fortfarande.

Bilden nedan är från någon dag innan hon blev dålig. Tänk vad lycklig man kan bli av att få en smörgås. :-) Vi hoppas den där matlusten kommer tillbaka snart igen, för idag verkar den vara långt bort. Truga lite vätskeersättning funkar tidvis men långt ifrån bra just nu.....

Innan jag kommer till saken (med anledning av rubriken) ska jag nämna att min lilla gumma är mycket piggare idag! Rosslig som attan fortfarande men inte alls som igår. Mollipecten gör väl sin nytta den också kan tänka. Yrvädret är tillbaka och far runt här hemma som ett jehu. För första gången kände jag glädje över det idag. Riktig glädje över att slippa se och höra henne så plågad och energilös som igår.

Peppe kom hem tidigt från jobbet idag. Härligt! Första gången på lääänge som han inte jobbat över. :-) Nu när lilla stumpan sover sitter vi och drömmer om framtiden i huset. Försöker tänka oss hur vi ska möblera bland annat. Jag tycker sånt är så himlans kul, kan ödsla hur mycket tid som helst på inredningsfunderingar om jag bara tillät mig göra det. Nu börjar vi dock få lite halvångest över att vi  av de möbler som vi idag har på en yta av 83 kvadrat, ska delas upp på dryga 200 dito, om bara någon månad. Svårmöblerat också i den planlösning som är, på grund av alla fiiiina stora fönster, det gör inte saken lättare att få till någon vettig lösning på möblemangsuppdelningen. Vi får väl se när vi kommer på plats, vi lär ju behöva ändra oss då hur som helst, men det är ändå kul att fundera. Härlig känsla, den där förväntansfulla, pirrande...  Tur det är ett gammalt hus, så det kan passa med lite fina gamla möbler också. Inbillar mig att jag kommer vilja göra ett par loppisfynd eller så innan jag är nöjd. :-D

Uscha, roligare grejer kan man vara med om. Jag och Peppe (som var hemma idag, för att vara säker på att magsjukan gått över) gick ut en promenad med Elma i vagnen vid ett-tiden. Hon lät lite rosslig när hon snarkade i vagnen, men eftersom hon varit snorig några dagar nu tänkte vi inte mer på det. När vi kom hem en timme senare vaknade hon, och var rosslig som bara tusan. Svårt att andas, och vid varje hostning grät hon av smärta. *stackaren*. Jag ringde sjukvårdsrådgivningen, som hörde hur det lät och sa att vi borde söka läkare på vårdcentralen idag. Jag ringde vc, där man får ange personnummer och telefonnummer så det ska ringa upp. Vilket de gjorde fyrtio minuter senare, då Elma blivit ännu sämre, och grät för varje andetag hon tog. Helt otröstlig. Vi lyckades få en tid till en kvart senare och kastade på oss kläderna och åkte iväg. I bilen blev hon alldeles dimmig. Stirrade blankt i luften och reagerade inte på tilltal. Usch, läskigt! Plötsligt hävde hon ur sig världens slemhög, och sedan blev det i alla fall lite bättre. Vi rusade upp på mottagningen där det var allmänt kaos. Ingen visste nåt, och tydligen kom vi till fel läkare, för efter ett tag kom det en annan läkare och letade efter oss. Helmysko! Iaf konstaterade de att det inte lät så bra med andningen, men att de inte kunde göra mer för oss eftersom de skulle stänga strax, därför fick vi en remiss till akuten istället. Väl där blev vi fint omhändertagna, Elma fick adrenalin, och alvedon (febern ökade från 37,6ºC hemma hos oss till 39,2ºC på en och en halv timme, så vi hade inte hunnit med det själva. Efter ett tag började krafterna komma åter till lillgrynet. Hur skönt som helst att se! Läkaren tror att det är ett RS-virus som bråkar med vår lilla goding. Lungorna lät "rätt bra" som hon sa, så vi hoppas vi slipper lunginflammation då. Hon har fått lite hostmedicin, och slemlösande iaf, så vi hoppas hon slipper få det lika besvärligt igen. Just nu föröker hon somna i pappas famn. <3

Köpte en ny mössa till min lilla snygging igår. Färg? -röd, såklart! :-D

Bonusbild på en kusinpuss (ja, eller sekunden före iaf). Godingarna våra! :-D

Det är inte utan att vi undrar ibland. Vi har en liten krabat som inte riktigt kan bestämma sig för var hon hör hemma. Äääälskar vattnet, som en liten fisk. Babysimmet är veckans höjdpunkt, plaskar, skvätter och formligen gurglar av skratt, lycklig som en liten lärka. Lärka ja. När hon kommer hem, är det inte några lugna lekstunder på golvet som gäller. Nej, det ska klättras, och utmanas. Helst flyga med, om det bara gick..... Undrar vad det blev av den där lilla mittemellanmänniskan som vi hade väntat oss?....

En som är bra långt ifrån att vara en lycklig lärka idag verkar vara Elmas lilla pappa, vars mage visst behagade vända sig utochin både en och två gånger inatt. Hoppas det inte är nåt smittsamt jag. peppar peppar! (Vitpeppar va?)....

Så in i vassen tröttis. Ska det behöva vara såhär efter en enda liten arbetsdag? Hur ska det då se ut när jag ska börja jobba 80%? *Uff* Huvudet gör sig påminnt också, vill väl visa att det sitter kvar kanske.... inte varje dag det duger till sin uppgift kanske :-P..... Å jag som längtat så efter mina älsklingar hela dagen och behövde lite positiv energi såhär på kvällskvisten, men det kunde man tydligen glömma. Peppe hämtade mig på jobbet, då hade Elmis redan somnat, och när vi kom hem vände P i dörren för att åka på styrelsemöte. Så här sitter man nu. Ensam och övergiven... ja, några timmar iaf kan tänka. Kanske kan bli lite skönt att vara själv ett tag också när allt kommer omkring. Ska slappa lite, hänga en tvätt, starta en ny, ja å kika en sväng på burken, om det nu finns nåt som duger att underhålla sig med där en måndagkväll, vi får välan se.....

....foton! Tyckte nog att det var dags för en omgång sådana nu nämligen. Har varit lite mycket nu med hus- och lägenhetsaffärerna, så jag har nästan kommit av mig i min dokumentation. Men här kommer en liten uppdatering :-)
Prinsessan i sin lilla koja, iväntan på att få flytta in i slottet :-)


fröken klåfinger


sångstund med valpen


sådan far, sådan dotter...

stora älsklingen min<3

blivande husägarna tillsammans :-)

Elin på upptäcksfärd med kulbanan

Å bad med en massa plask och bus :-D

Nu har vi skrivit under överlåtelseavtalet för lägenheten också. Skönt! :-)
Hoppas bara det ordnar sig med alla tillträden som ska ske den 1:a juni. Kan bli trångt om säljarna av huset ska flytta ut samma dag som vi flyttar in, samma dag som vi flyttar ut från lägenheten, samma dag som köparna av lägenheten ska komma in....

Nu e det klart. Färdigt. Kirrat. Det har gått i lås. No return. I juni blir det huuuuuuus!!! :-D

Det kunde ju bara inte gå så lätt. Klart att det ska jävlas. Fy f*********n!!!!!!!!
Igår rasade taket till växthuset ihop. Det upptäckte vi imorse. Det är inte ett billigt litet växthus det handlar om heller. Inga pengar vi vill lägga ur egen ficka för att skona säljarnas miss med att inte skotta av taket direkt. De får nämligen inte ut ett öre på sin försäkring. Och därmed fick de väl kalla fötter när de insåg hur kostnaderna skenade iväg för dem. Det, i sin tur, ledde tydligen till ett häftigt gräl dem emellan och att herrn i huset blev beskylld för det hela och hans blivande exfru tyckte att han själv skulle stå för hela kalaset, vilket han förståeligt nog knappast hade lust till. Riktigt surt. För honom som skulle ha skrivit på för en ny lägenhet idag. Och för oss som ändå lagt ut pengar på besiktning och allt. Riktigt j*a suuuuurt. Vi sket helt sonika i kontraktsskrivningen och gick hem.

Nu verkar de ha tänkt efter en gång till. Ser ut som det kanske, (kanske!!) kan lösa sig ändå. Vi får väl se imorgon. *suck*

En riktigt stor dag. Det är då det ska ske, det stora signumet. *Huff*, jag e allt lite nervöspirrig. Mycket som ska gå i lås, men snart vet vi hur det går. Snaaaart.

Idag har annars varit en rackarns jobbdag. En ganska bra rackarns jobbddag ändå, man får väl inte klaga på för mycket. Snart blir det ju mer av den där jobbvaran. Ska bråka lite till med kommunen först bara. Tanken var att jag skulle gå upp på 80% from. första april, som var vår garantidag, senaste dagen för start där alltså. Men de tyckte visst att det var "ungefär samma som" att börja inskola den 12:e, d.v.s. lämna lillhjärtat ensam på dagis för att jag ska kunna gå och jobba tidigast den 19:e, vilket jag INTE är enig med dem alls om. Skiljer alldeles för många föräldradagar, som jag hade tänkt ta ut istället för semester. 

Ska ringa och skälla lite en tredje gång imorgon, det ska väl vara själva attsiken om det bara ska rinna av dem, nä här verkar det vara det riktigt arga humöret man ska plocka fram.... *puh*  Många avgöranden imorn alltså.... jag lär väl rapportera när vi har nått avgörandet.....

Elma har för första gången meddelat sig om att hon önskar uträtta ärende nummer två på pottan. Fått möjligheten och genomfört sin plan. Två gånger samma dag. Duktig tjej. :-)

Pratade med en bankman (kvinna men ändå) på bank nummer ett. Susanne, var namnet.
Pratade med nästa bankman, på nästa bank. Också en kvinna. Vid namn Susanne.
Pratade med säljaren, den kvinnliga av de tu. Namnet? Mycket riktigt: S U S A N N E.
Verkar gå inflation i det där namnet nu tror jag.  :-D tur de har olika efternamn i alla fall.....

Klart att inte allt kan gå vår väg samtidigt. Det får man ju förstå. Eller? Vår fiiiiina lilla bil som vid två tillfällen förra veckan valde att ta sova vidare istället för att lyda order, vakna till liv och skjutsa oss till nästa destination. Tjurhög! P åkte till verkstan, de bytte tändkassetten och allt verkade frid och fröjd. En mycket mer samarbetsvillig bil helt enkelt. Inga problem. Allt fixat. Trodde vi ja. Tills igår kväll, när vi skulle hem från Granloholm, då det var dags för samma visa om igen.  Startmotorn går, men det tänder inte. Verkar vara ett problem som bara uppstår när motorn är varm, har fått tips på att det kan vara vevaxellägesgivaren (hm, klurigt långt namn det där) som det är nåt vajsing med, så idag blir det väl in till verkstaden igen då.*suck* Tur det är nära dit så jag kan gå hem sedan, men tycker synd om P som måste ta bussen till jobbet, eftersom han lär jobba till mitt i natten idag åxå, precis som han gjort de senaste dagarna......

Om den goda morgonen ska kunna fortsätta i en lika god dag gäller det att få i sig lite frukost strax efter uppvaknandet. Idag vankades fil med svatvinbärssylt. Spännande, tyckte den lilla damen. Fram med skeden så hon fick prova lasta in själv, och tro det eller ej, men inte en droppe att hon spillde på golvet. Kladd i haklappen och på hakan, men annars hamnade det mesta där det skulle. Mamman kunde bara kapitulera och bli överväldigad. :-D

Är ni med nu då? Så här gör man:
Gräv upp önskad mängd med skeden....


sikta....


och stjälp av


se sådär riktigt nöjd ut...

å börja sedan om på ruta ett tills magen är mätt. :-)




Appropå inget annat så ser det ut att vara en vädermässigt alldeles förträfflig dag idag. Strålande sol mot en blå himmel, som vi har längtat! Passar extra bra idag då busan och jag ska ut på promenad bort till babysången. :-)

.... men jag tror vi har klart med lägenhetsförsäljningen nu. Muntligt i alla fall. :-) Alltid nåt. De VILL hit, och vi VILL till huset. Bara formaliteterna som står emellan då. Och eventuella obehagliga överaskningar på vägen dit, som jag helst vill slippa tänka på......

igen. Men i säljsyfte den här gången. Vi lade ut lägenheten till försäljning på blocket igår. Idag har vi alltså haft två visningar. Bidde lite hektiskt med bankbesök, och sedan hinna städa, hämta Elma som varit hos mormor under tiden och sedan komma tillbaka till utsatt tid för visningen. Stressigt men lite kul. Och lite nervöst också. Få se hur det går, om det är nån som vill flytta hit nu då, om vi ska flytta ut....... tänk om, om, om, vi kan få bo i ett hus med lilla Elmis.... det vore ju alldeles, alldeles UNDERBART :-)

vår lilla skatt

Det är snart bara underskrifterna som saknas som det verkar. Husbesiktningen gick rätt bra får man väl ändå tycka. Inga stora överraskningar. Några "borde-göras"-grejer å några riskområden, men i det stora hela ett grönt ljus. Känns bra. Riktigt bra faktiskt. Förhandlingar väntar i veckan, sedan får vi se om vi kan räkna oss som husägare framåt sommaren då....
konstig känsla...... men HÄFTIGT!! :-D