....i takarbetet. Just nu läggs pannorna på. Mycket pyssel kvar också, men det känns ändå gaaaaanska nära nu. Ganska nära tills vi får sticka hål på den här takbubblan och kliva tillbaka till verkligheten liksom. Observera: Jag ropar INTE hej, men det känns överkomligt långt bort nu, någorlunda överkomligt!
Igår fick Manne sin första vaccinationsomgång. Stackars liten blev alldeles oigenkännlig i humöret till kvällen.
I vanliga fall är han inte ljudligt bekymrad annat än när mat-&-sovklockan ringer, men igår eftermiddag blev det andra bullar.  Ack så ledsamt det var. Alldeles otröstlig. Aningens feber men det var visst värst med det onda. Fick sig en alvedonsupp till slut och det jagade visst väck hans plågoande men lite ork blev han allt av med på kuppen, var trött hela förmiddagen idag också. Men lite besök har visst piggat upp. Igår kväll kom farmor och gammelmormor och umgicks med knoddarna och ikväll har han underhållt mormor med sitt bästa humör! :-)

Just ja, en liten notis också: Vi stannade vågen på 5770g och måttstocken på 62 cm igår på bvc. OK-stämpel i baken för den fina viktkurvan, och nöjda föräldrar därtill :-)

Vad mammans våg stannade på förtäljer dock inte historien.... men ..... jag vet att jag fortfarande har lite att jobba på om vi säger så ;-)