Folkdräkter på! Dopklänningar med! Håll reda på storasystrarna! Ta med finvädret! Lämna nervositeten hemma och fokusera!
Å tro det eller ej men det mesta gick ju vägen. :-D
De små gosskusinerna äntrade Tuna Kyrka under lördagen och lämnade den någon knapp timma senare alldeles nydöpta. Snälla, glada små gossar är det vi har. Inga sura miner alls. Men det var nära. Åtminstone i min farhåga för Manne eftersom han inte sovit något sedan han vaknade vid sjutiden på morgonen, när det bara återstod en timme till dopakten vill säga. Men med en dåres envishet (och en småningom lydig son) lyckades vi söva honom gåendes fram och tillbaka i kyrkgången. En kvart hann han slumra innan dopklänningen skulle krånglas på och han vaknade igen, men det var nog det som gjorde susen i alla fall.
Två busiga storasystrar hade förstås svårt att stå stilla, men jag måste ändå tycka att det gick över förväntan för dem också. 
Mamman tog fram dragspelet åxå. Tur jag har min modiga fiolspelerska till lillasyster som stöd annars visste jag väl inte vad jag skulle ta mig till! Men jag överlevde spelningen, den här gången åxå. :-)

Bjussar på några ögonblick som min far förevigat från dopdagen.



På kvällen samlades min faster, morbror, mostrar och kusiner hemma hos oss och vi fick en trevlig släktmiddag som dagens bonus.
Sysslingarna -Aini, Cirone, Emrik, Hugo och Elma lekte och busade. Manne och Nils tog det lite lugnare förstås, men snart blir det nog andra bullar för dem med ;-)

På söndagen fick vi sedan träffa Peters släkt innan de drog vidare hemåt Vilsbergatrakterna igen. Tyvärr kunde inte mormor Margareta och moster Ginger komma med eftersom mormor fått vatten i lungan och nyss legat på sjukhus, och inte riktigt återhämtat sig ännu  :-(

Manne förresten, nu tuggar och biter han på allt han kommer åt. Magen verkar lite kajko också så jag är lite lur på om det kanske är tänder på g?.
Elma hon pratar mer och mer för varje dag.  Utökar längden på sina meningar, men har fortfarande svårt att byta ut sina J-ljud mot i sina sammanhang bättre hemmahörande L, och R....... Sche-ljud är fortfarande lösningen på den svåruttalade konsonanten F också, så det heter fortfarande tjajmor och tjachar :-D

Apropå ingenting kan säga att jag är väldigt glad över den här egentiden med sonen på tisdagar, onsdagar och torsdagar. Så jag känner att jag hinner med honom lite bättre och inte bara tillgodoser storasysters uppmärksamhetsbehov. (Just nu sovr han iofs, men ändå :-)) DOCK var det NÄRA att jag stannade hemma med storgrynet idag. Blötare väder får man ju leta efter. Hujenamej vad dyngsur man kan bli av fyrtiomnuters promenad i regn.Trotss poncho. Tur jag fick med regnskyddet till vagnen också. Återstår bara att hoppas att det regnat av sig till jag ska ut på hämtningsstråt..........