Ingen bebis med oss hem nu heller
Men jag säger bara en sak: Hem, ljuva hem! De hade ju såklart känts mycket bättre att få åka hem med bebis utanför magen som de andra mammorna, men det här dygnet på sjukhus har varit sååååå låååångtråkigt!
Jag har ju lärt mig en sak: Om det är trist att vara hemma och vara "göralös" så är det åtminstone 10x värre att ligga och vänta på sjukhuset!
Jag var ju till BM vid 13.30 igår. Blodtryck 150/100 (=inte särskilt bra), protein: 2+ (= inte särskilt bra det heller) vilket gjorde att vi åter fick en akuttid på obstetriska avd. på sjukhuset för vidare observation. Dock hördes inga konstiga hjärtljud den här gången, SKÖNT!!
Väl där fick vi träffa en ny BM som gjorde en CTG-kurva, mätte blodtryck igen, tog ett till urinprov samt blodprov.
CTG:t var fint, ingen förändring i BLT eller på proteinskalan vilket gjorde att läkaren på knagglig svenska försökte få oss att förstå att jag skulle läggas in över natten.
Blev så inskriven på avd 12 (BB/KK) där vi först fick dela rum med en nyförlöst mamma och hennes söta lilla son! Inspirerande! Och fascinerande! Tänk att en så stor krabat fått plats i en mage.
Vi satt på rummet och väntade, tydligen på ingenting eftersom vi aldrig fick nåt egentligt svar på blodproverna som vi blev lovade, men jag antar att de sagt nåt om de varit dåliga...
Efter en evighet var det sedan middag, men bara för kvinnor, så Peter fick sitta och titta på, stackarn.
Framåt kvällen fick vi byta till, vad sköterskorna kallade för "lyxsviten", ett stort enkelrum med TV. Vilken lycka! :-)
Under 12 timmar skulle jag samla urin för att kolla hur mycket protein det läckte, om de skulle behöva starta en igångsättning eller inte. Blodtrycksmätning var tredje timme dessutom. Peppe fick åka hem och jag kunde inte sova särskilt mycket alls, ett par, tre timmar maximalt på hela natten. Men blodtrycket sjönk fint från mätning till mätning och var nere på 126/65 vid kl 06.00 och det var länge sedan mina fötter var så smala, såg knappt ut att vara svullna alls längre!
På förmiddagen när Peter kom tillbaka körde de en ny CTG-omgång. Kurvan var fortfarande bra och jag fick sedan träffa samma läkare som igår, som, vad vi försökte förstå, idag ville säga att om bara blodtrycket såg bra ut också, de närmast följande timmarna så kunde jag åka hem. Eftersom bebisen verkar må bra är det synd att stressa den med igångsättning så "tidigt".
Efter sista blt-mätningen kl 15.00 som också var "OK" fick vi alltså åka hem och ska, om det inte hänt nåt av sig själv till dess, åka tillbaka till obstetriska på fredag igen kl. 09.30 för vidare bedömning...
Vilken rapport va! Synd att göra er besvikna över att vi kom hem "tomhänta" men den som väntar på nåt gott....! :-)
Jag ska i alla fall FÖRSÖKA att uppskatta min rastlösa hemmavistelse lite mer än tidigare, jag vet ju nu vad jag har att "välja på" om inte Floffen känner för att komma ut självmant förstås ........
Jag har ju lärt mig en sak: Om det är trist att vara hemma och vara "göralös" så är det åtminstone 10x värre att ligga och vänta på sjukhuset!
Jag var ju till BM vid 13.30 igår. Blodtryck 150/100 (=inte särskilt bra), protein: 2+ (= inte särskilt bra det heller) vilket gjorde att vi åter fick en akuttid på obstetriska avd. på sjukhuset för vidare observation. Dock hördes inga konstiga hjärtljud den här gången, SKÖNT!!
Väl där fick vi träffa en ny BM som gjorde en CTG-kurva, mätte blodtryck igen, tog ett till urinprov samt blodprov.
CTG:t var fint, ingen förändring i BLT eller på proteinskalan vilket gjorde att läkaren på knagglig svenska försökte få oss att förstå att jag skulle läggas in över natten.
Blev så inskriven på avd 12 (BB/KK) där vi först fick dela rum med en nyförlöst mamma och hennes söta lilla son! Inspirerande! Och fascinerande! Tänk att en så stor krabat fått plats i en mage.
Vi satt på rummet och väntade, tydligen på ingenting eftersom vi aldrig fick nåt egentligt svar på blodproverna som vi blev lovade, men jag antar att de sagt nåt om de varit dåliga...
Efter en evighet var det sedan middag, men bara för kvinnor, så Peter fick sitta och titta på, stackarn.
Framåt kvällen fick vi byta till, vad sköterskorna kallade för "lyxsviten", ett stort enkelrum med TV. Vilken lycka! :-)
Under 12 timmar skulle jag samla urin för att kolla hur mycket protein det läckte, om de skulle behöva starta en igångsättning eller inte. Blodtrycksmätning var tredje timme dessutom. Peppe fick åka hem och jag kunde inte sova särskilt mycket alls, ett par, tre timmar maximalt på hela natten. Men blodtrycket sjönk fint från mätning till mätning och var nere på 126/65 vid kl 06.00 och det var länge sedan mina fötter var så smala, såg knappt ut att vara svullna alls längre!
På förmiddagen när Peter kom tillbaka körde de en ny CTG-omgång. Kurvan var fortfarande bra och jag fick sedan träffa samma läkare som igår, som, vad vi försökte förstå, idag ville säga att om bara blodtrycket såg bra ut också, de närmast följande timmarna så kunde jag åka hem. Eftersom bebisen verkar må bra är det synd att stressa den med igångsättning så "tidigt".
Efter sista blt-mätningen kl 15.00 som också var "OK" fick vi alltså åka hem och ska, om det inte hänt nåt av sig själv till dess, åka tillbaka till obstetriska på fredag igen kl. 09.30 för vidare bedömning...
Vilken rapport va! Synd att göra er besvikna över att vi kom hem "tomhänta" men den som väntar på nåt gott....! :-)
Jag ska i alla fall FÖRSÖKA att uppskatta min rastlösa hemmavistelse lite mer än tidigare, jag vet ju nu vad jag har att "välja på" om inte Floffen känner för att komma ut självmant förstås ........
Kommentarer
Postat av: madde
ojojoj vilken soppa !
Herregud att de inte sätter igång dig då... men man får väl anta att de vet vad de gör... men nu KAN det väl inte dröja länge till?!
Här är det som vanligt, förvärkar men inge mer...
sköt om dig nu ! / madde
Trackback