Bara för att

...det var såå himla längesedan senast.
Och för att min lilla prinsessa hunnit fylla hela handen... så BORDE det ju faktiskt ske en uppdatering här.

Femåringen, som nyligen tappat sina två nedre framtänder till förmån för ett par större uppstickare strax innanför, mäter idag 115cm till sina ca 20kg. Stor och stark tös med hjärtat på rätta stället. I de lägen hon vill åtminstone.( Och på helt fel ställe om det ska till det motsatta humöret ska tilläggas. Hornen växer lika fort som blixten slår ned, och ofta blir det rätt precis samtidigt ;))
 
Bilden är från strax innan femårsdagen när ena gadden lossnat :)
 

Igår bar hon 18-literssäcken med pelargonjord från kassan ut till bilen. Jojjemen, och det är ju inga bärhandtag på direkt, så lill-Pippi vår var rätt stolt när hon tillkallade pappsens uppmärksamhet från hans vänteplats i framsätet.
Idag handdiskade hon brorsans frukostdisk, eftersom han inte var klar till diskmaskinen startade. :o
"Mamma jag diskade Mannes tallrik och sked och glas, och så de där locken till lådorna" joho då, mycket riktigt, stod de där på diskbänken rena och snygga när vi klarat av efterfrukosttvätten lillebror och jag. Chockad är mitt nya mellannamn, men då får det bli Stolt i extra efternamn också tror jag ;)

Lillebror, vår sjungande lille snackeman kan han åxå. Visa humör och vifta med knytnävarna. Jodå. Eller dela ut sin djupaste kärlek med både sitt nuförtiden rätt välutvecklade vokabulär och sina ömmaste omfamningar. Som det ska vara då kanske.
95cm på mätstickan igår. Viktklass dock förtillfället okänd.
För tillfället är status febrig med halsont och det är självast orsaken till att jag sitter hemma och inte i synundersökningsrummet en dag som denna. Unnar mig alltså en stund till detta nu när det är vilodags till förmån för förhoppningsvis raskt tillfrisknande på lillknoppen

Utvalt tvåårsfirande

Sedan senast har gossen hunnit bli dubbelt så gammal. Och lillfia har hunnit få en däng iform av lättare hjärnskakning. Detta när den då fortfarande ettårige brodern gav en knuff som resulterade i en fallbåge från stolen med bakhuvudet som stötfångare i golvet. Kaskadspya nån timme senare slog till orolighetsnerven å ett samtal till 1177 senare, gjorde klart att ett besök på akutmottagningen stod närmast i schemat.  Tur i oturen så mådde tösen bra och efter en natt under observation på AVA fick vi flytta hem igen. :-).
Väl det så vi kunde fira brorsan ordentligt I dagarna tu dessutom, med några dagars välbehövlig paus emellan dock. Kul att kunna samla flera av de närmaste på samma gång också. Plus att vi hunnit få överraskningsbesök av tremänningen Emrik och co. :-)
Tack alla som på ett eller annat sätt förgyllde inledningen på sonens tredje år! :) <3

Mosters kille <3... Moster fick en tackdans för de fina presenterna hon kom med :)

Om D

Det där oförståeliga, mystiskt oundvikliga.... ur en fyraårings perspektiv:
"Mamma, när jag blir stor så kommer du inte leva så länge.
Det är nog inte så kul att vara död, för då känner man ingenting. Det är nog ganska tråkigt, mamma"

.... Ja..... om jag ändå visste........ men nånstans är det ju det som känns bra... just att slippa veta.............

4 år

Den där magiska födelsedagen. Den första som jag själv kom ihåg i alla fall.Jag kan inte neka till att det känts lite hisnande att min dotter är lika gammal som jag nyss var .... eller... ja, nyss och nyss ja... ;)
Dan efter det magiska fyraklivet tog vi fyraårskollen på bvc också. OK-stämpeln åkte fram i år igen. Hörde alla ljud, såg alla bokstäver på HVOT-tavlan (0,65-visus för eventuellt intresserade)) , ritade en stilig gubbe, trädde pärlor på tråd och rabblade färgerna på pärlorna 106cm till 18,5kg. Ja nemas problemas alltså. Kurvorna glänser ;)
 Firades med en lunchpannkaka med mamsen och pappsen på stan. Brorsan fick snällt stanna på dagis under tiden.....

Kalasfirande med kompisar körde vi nästföljande lördag. Elmis var såååå nöjd, som hon längtat, tjatat och surrat om sitt kalas. En helslut fytaåringen som dundrade i säng den kvällen kan vi säga ....

Annars har mina småkottar inlett året med att vara krassliga. Jag tog en sympatisläng några dagar jag åxå faktiskt. Och på Manne kom det tillbaka en resa till igår. Nu har lillgossen feber igen, hostar utav bara håken och med ögoninflammation som grädde på moset. Farsan jobbar på jämställdheten och vabbar.....

Tror vi tar å knusslar ut ett par bilder åxå, när jag ändå slår till med ett inlägg :)
 
    Jag och småkottarna körde födelsedagsmys före klockan sju. Pappan fick ansluta senare eftersom hann befann sig i Bollnös sedan dagen innan, den ädla tiden på dygnet ;))
 
På eftermiddagen hade både pappan å morfamiljen anlänt till Gården för mera fira och depaketera :D
 
 
 

Säg den som hinner med

...att det blir ett nytt år, när man inte ens hunnit kolla vad som hände på kameraminnet i julas.... å under mellandagarna...
imorn äre jobbdags igen så nu passar jag på medan barnen tog tidig kväll efter dagens fyraårskalas på Bällsta :-)

Säg den som hinner med att sonen pratar två och tillochmed treordsmeningar. Ordförrådet fylls på dagligen och min lilla papegoja har inte längre särskilt svårt att göra sig muntligt förstådd.
Därmed inte sagt att han inte tar till de höga tonerna ur registret. Det gäller nämligen fortfarande vid både glädjeämnen och bråkigheter ;-)   
Storasyster tränar att skriva bokstäver, känner igen de flesta nu tror jag faktiskt. Känner igen vissa korta ord också, som vissa namn på klapparna under granen ;-) Bokstäver har ofta ägare som A-Alvas R-farmors H-Hildas C-Cesars M- Mannes, P-Pappa Peters N- Noras, ja...ni fattar.... :-)
bilderna var det ja.... ok då, vassego!

 

kiiiiissa!

Manne ställde sig i pottan häromkvällen."Ska du kissa?" sa jag. "Jaaa!"
Okej, give it a go, ner med blöjan å brallan å sätta pojken på plats. Satt en stund. "Kissa!" "Kom det kiss?" "Jaa!" svarar pojken. Morsan kontrollerar (... Som om pojken skulle fara med osanning?! ;-)) Jodå, en liten skvätt minsann! Stolt morsa. Stolt pojk. Ropar på farsan. Gossen triumferar. Stolt farsa. Stolt syrra också. Skryter för Momma:"Vet du vad Manne kan?!..." Kunde morgonen efter också minsann. Stora barn vi fått.. vad händer liksom?? Jag efterlyser mina små bebisar... ;-)

Hallförvandling

Varför är jag så dålig på att ta före-bilder??!!....hm... typiskt!
Men jag hittade iaf EN som kanske duger att jämföras med....
Hur som helst: Fasen vad nöjda vi blev såhär efteråt! :-)
 
 

Svart eller vitt?

Varför välja? Det är kontrasterna som gör skillnaden! Båda i en blandning - Life as I see it!
Motto: Våga kliva ut ur boxen och titta på den ur olika perspektiv. Nästa sida kanske också har en vacker färg?
(som vanligt har personerna på bilderna inte särskilt mycket med texten att göra ;-) ♥)


 
 

 P.s. Jag vabbar med Elmis idag. Lillskruttan har haft feber, halsrossel och andningssvårigheter a la kruppkonceptet hela helgen. Fortfarande feber, och ingen röst. Lillgossen har också febrat i helgen, men utan förkylning...var väl MPR-sprutans efterdaningar som kom med brevet på posten i hans fall......
 

Oktoberbilder

snart slut på oktober, och det var ju länge sedan jag klämde in nåt i bildväg.... var väl septembersolen senast, så nu när vi nyss klivit in i vintertiden, precis innan vi strax tar steget in i november så är det välan dags då!  Temat får bli "en ledig hemmadag" :-)
 
 
 
 

ettåetthalvt

Manne har varit på den tidsenliga inspektionen idag. En MPR-spruta landade under rätt ringa protester i vänsterarmen innan vi var färdiga och kurvorna löpte finfint vidare. Hade hoppat upp sig till födelsekurvan på längden åxå. 84 centimetrar till sina 10,5 kilogram.
Pratar gör han mer och mer också. Lite nytt i ordförrådet nästan varje dag senaste veckan:
Momma, Boppa, Gitta, Jena (Birgitta och Lena är två av hans beskyddare på dagtid när mor å far e på jobbet)
Banan, Gukka, Pleple (äpple) å kanske nåt mer som jag inte kommer på :-)
Har visat en massa businstikter åxå på sistone. Retar sin storasyster i småspillror å storflinar efteråt å pinnar iväg för allt vad tygen håller.... undrans var det ska sluta...explosiv storasyster å en lillebror som gärna fjuttar på :D

E L M A

Jag tror jag missat skriva det, men Elma kan ju själv nu! Har väl iofs kunnat nån månad också när jag tänker efter, men så här skriver man
E    L    M   A   .   Se där! Lätt som en plätt! :-D

sanningen talar för sig själv....

(ibland är jag glad att jag blivit äldre ;-) )
 
Sa jag att jag gjorde milen häromdagen? Nä, men det var nog mest för att inte reta upp 2011 års upplaga, det hade inte funnits på världskartan att jogga en kilometer för henne ens :-D
Tiderna förändras, och jag är tillbaka på det efterlängtade 70-talet. Long time, no seen ;-)

Det närmar sig en mil

Jag närmar mig milen, men jag sparar den ett tag till, för det fattades 800 meter runt Gärdeberget för att nå ända fram vid dagens joggingpass.. Nöjd med mig själv så vet jag ändå att den som spar han har....nåt att längta till! ;)

Lillebror tröstar bäst

När Elma är skrikarg eller skrikledsen, då finns det nog bara en sak som kan hjälpa. En lillebror! Världens bästa!
När hon gråter kommer han vankandes med öppna armar och en ömkande blick. Lägger sina armar runt midjan på henne och plutar med munnen. Och visst får han, även om det kan behövas lite extra betänketid ibland,- en puss tillbaka! ♥♥

Elma- Oktober 2011

Åxå här en skön Elma--moment, som jag inte fått ut i världsrymden, men bättre sent (t.o.m. snart ett år) än aldrig:
 
Vid middagsbordet:
Elma: Mamma, har du soppa på din tallrik?
Jag... (tittar ned på min blöta köttfärssås och hummar undvikande)
Elma: Elma har ingen soppa! Motter, har du soppa?(svarar själv) Neeeej, motter har ingen soppa. Mommoj har ingen soppa heller. Bara du har soppa mamma

När storasyster uppfostrar lillebror

Hittade ett till utkast, från januari 2012, som det verkade. Tyckte det var lite sött, så det får åxå komma med......:
 
När storasyster uppfostrar lillebror kan det låta såhär:

*Manne tuggar på Elmas tjocksocka och lägger av en jättenys*

-Nej Manne, inte snyta dig i min socka! Måste snyta dig i pappej!

personligheter

Detta inlägg hade liksom hamnat på sidan om. Inte publicerats. Jag var förmodligen inte klar med det, men jag tror bestämt jag petar ut det nu, för annars stämmer det ju inte på 3,5/1,3årsanalysen längre....
 
Jag tänkte mig en liten analys. Jämförelse. Mellan de två med samma närmsta härkomst.
naturligtvis under avdelningen: Just nu.
Kanske får man anledning att återkomma och jämföra - bekräfta status quo nån gång :D

E 3,5:
  • Högljutt viljestark, sin 3-årstrots trogen. (Vi hade en spädbarnstrots, en ettårstrots och en tvåårstrots också, utan mellanaktspauser, för er som undrar.)
  • Omtänksam, månar om sin bror, delar med sig av sin mat, plockar bär åt honom som han får smaka, passar honom korta stunder när hon inser att mor & far inte har full koll, fast de kanske borde. Klart alla får smaka en godis ur hennes lördagsask. Att hon inte får så många själv till slut bekommer henne inte. Men lördagsgodiset i sig, DET är VIKTIGT! Är det lördag idag, mamma? Ständig fråga, minst en gång om dagen , veckan lång..
  • Kan själv! - eller absolut inte - omöjligt att veta innan besultet tagits ;)
  • Matvägrande. Precis som ifjol. MAT är inte kul. Kan det kallas kaka, glass, godis, saft eller annat sockerflödade så slinker det ned fortare än ögat
  • Dansälskare. Fast det behövs ingen musik. Inte sång heller. Bara rörelser. Piruetter och små hopp och skutt. Loreen är favoriten när det gäller musik. Det räcker med första tonen i introt. Min favojiiiiiit!! Lojeeeeen!!!! så får man höja musiken så hon kan skråla med. hellre än bra när det gäller tonföljd, men hjärtat är med till 110% :)
  • Har ett finfint lokalsinne. Vet precis vart man är på väg, vart pappa jobbat förut, vet när vi åker förbi simhallen när vi ska till farmor och farfar, eller att hon vill åka och handla på Coop när morsan ska skjutsas på jobbet. Åkte vi förbi sjukhuset så hörde: häääj jobbaj moooostej!! Jodå, så rätt så rätt! :)
  • Vill vara bäst. Åtminstone absolut bra på det hon gör. Annars kan hon lika gärna skita i att testa. Vägrar träna svåra bokstavsljud (ens under klurigaste form av lek, för det genomskådas DIREKT!) Saker ska komma automatiskt, av sig själv. Annars får det vara. Vill komma först och vara störst och bäst. Finns det nån som är bättre? Nej, i så fall har hon inte deltagit helhjärtat .... hum, vad kan jäntongen ha fått de här dragen ifrån? ;)
  • Minnesstark. Kommer ihåg saker som skedde för länge sedan. Ett halvår eller tilloch med år tillbaka är inga problem. Jag kan inte undgå att imponeras. Som gammelmoster Gingers partyljusslinga med frukter på, den hittade hon på dess gömställe, flera månader efter sitt senaste besök där. Och att det var Johan som ritat en teckning till henne, det komemr hon ihåg fast det också förlöpt i storleksordningen lika lång tid.
  • Sinne för ansikten. Kan mycket väl peka ut kända ansikten på små släktfotografier i fotoalbumet från sent -90-tal. kanppt vi känner igen oss själva ju! ;)
  • Tänker ofta steget längre. Som idag när vi hängde tvätt. Jag ser att Elma vill kasta mig en strumpa som jag ska hänga upp, hon blir förmanad av mig att inte slänga den för den kan hamna i gräset och bli smutsig. (jag ser att den redan är gräsig, men hon ser inte att jag ser) Hon låtsas som inget, borstar av strumpan lite och vänder sig sedan till sin far: Pappa, den här strumpan är din, den får du hänga upp. Riktigt och rätt så, och hon visste så väl att jag blivit sur om jag sett att hon redan kastat strumpan i gräset så hon  försökte få igenom en luring med pappa istället, vilket lyckades ;)
  • Ljuger utan skrupler. Rena lögner, rakt upp i ansiktet. Allra helst för att skydda sitt eget skinn. Självförsvar i hög bemärkelse, men det är också RIKTIGT svårt att få fram en sanning som hon vet skadar henne eller oss. Vart ska detta sluta?, kan jag tänka, medan jag försöker tuta på med mina förmaningar om att inte fara med osanning. Men i rättvisans namn ska sägas att det kan vara tvärtom också. "Vad hände nu, Elma?" --"Jag blev arg, han fick inte ta min (leksak, vad det nu månde vara), då gjorde jag såhär:(visar sina tjuvnyp) ...och då blev han ledsen..." "-Fölåååt gubben! (med efterföljande försök till tvångskram)  
  • Lagom fåfäng. Gillar nagellack, gärna får det vara ögonskugga också. Åtminstone stundom mån om att saker ska passa ihop. "Är jag fin nu?" - Alltid, gumman! ♥
  • Uppmärksamhetssökande. Som de flesta barn torde vara kanske, och varför inte?! Det e ju kul med bekräftelse. (Åtminstone beröm! :P) Jag märks, alltså finns jag! :D

 

M 1,3:

  • Självständig, går vart som helst, eller ingenstans. Bryr sig inte särskilt om sina familjemedlemmars förehavanden. Motto: Världen är till för att upptäckas, bäst att passa på medan ingen säger nej ;P
  • Lättsårad, går man - eller någonting- emot hans vilja så går hela världen under. Krokodiltårarna flödar.
  • Känslig. Ramla GÖR ont. Mer krokodiltårar.
  • Humoristisk. Finner alltid på nya bus. Flinar stoooort när han ser att man går i fällan. Skrattar sedan högt så hela bröstkorgen gloppar.
  • Taktfast. dansar, skakar rumpa å har man riktigt flyt får man se att han nynnar med också. Härligt att skåda!
  • Testar viljegränser. Även unge herrn vet hur man måste göra om man ska kunna få som man vill. Göra tvärtemot kan vara riiiktigt buskul. Appropå humor. Inget startskott är så starkt som ordet: Kom! Sekunden senare är gossen 20-talet meter bort i motsatt riktning med ett bredflin som sträcker sig från öra till öra.
  • Teknikintresserad. Pillar med apparaturer så fort han får chansen. Tycks liksom vilja veta hur det går till. Åhå, vad gör den här knappen? Hur kan det komma sig? Om jag gör såhär istället då?...o.s.v. Fjärrkontroller, tvättmaskinen, och mobilerna, you name it!- Intresset finns garanterat! Knapplås knappast nån match längre. Inte "barnsäkra" lås heller alla gånger, när vi ändå är inne på ämnet. ;)
  • Älskar att köra. Saker med ratt, styre. Imponeras av sånt som låter, brummar, brölar, dunkar eller för övrigt oljud. Pappas kille där, tror jag bestämt! (Om det även gäller dockvagnspromenaderna låter jag vara osagt!) ;)
  • Matglad. Äter gärna - Om det smakar bra. Annars nejar han och skakar huvud och viftar bort skeden tills han får som han vill. Bjuds det på oätligheter för smaklökarna så får det vara.
  • Sockerråtta. Elma hade väl knappt ätit kaka vid den här åldern. smakade, men sen räckte det så. Manne skulle nog gärna äta en hel kakburk om han fick. Eller kanske två.
  • Kramgo. Delar kärleksfullt ut pussar och kramar till höger och vänster. Men sällan på beställning, bör observeras. (som tur är?!) :)
Har ni nåt att tillägga angående de unga tu? Tillägg välkomnas till listan! :)

Septembersol

Min höstdeppartendens till trots så finns det detaljer i den här årstiden som faktiskt kan användas till att insupa energi också. Det är bara att passa på när tillfälle ges, om man säger så. Sommaren är kort har jag hört..... tänk om man ändå kunde säga detsamma om de bruna lövens årligen återkommande herravälde....
Men, sanningen att säga, kan jag inte klaga alltför mycket på höstförmiddagar som denna :)



Små mysgummor kan man åxå få energi av. En shoppingtur med en glad dotter kan få en mamma på riktigt bra humör faktiskt !;)
 
 

Tajm!

för ett litet bildinlägg kanske... var ju inte igår direkt... så vi kör en helvild blandning. Protester på det? För sent! :D
Det var visst tillochmed så länge sedan, att jag inte provat att lägga upp bilder sen blogg.se-förvandlingen. Å vilken förvandling sen! Nu går det ju helt plötsligt LÄTT att få in bilderna, kanske kan bli nån bild framöver också då ;-)



Appropå ingenting så e det en nöjd morsa som tar sig runt löpturerna nuförtiden. Jag ORKAR ju nästan jogga en hel femkilometrare, det har liksom ALDRIG hänt tidigare :-P ... By the way: Eventuella bakslag göre sig icke besvär! :-P   Så här liten (nåja, allt e ju faktiskt relativt) har jag inte varit sen jag träffade Peppe, inte ens då faktiskt. Känns bra! Men slutmålet hägrar fortfarande! Får hoppas det tar mer än tio år att komma tillbaka till läget jag var i vintras, den här gången! ;-)

På två hjul

Stolt tjej som fick visa sin mamma sina balansfärdigheter på två hjul idag. Visst, lite läskigt fortfarande, men oj vad kul med belöning för all träning (och mod) hon lagt som insats. :). Stlt mamma också?! Självklart!! :))

Manneman han trivs på dagis han. Och sköter sig mycket själv tydligen. Idag hade han gått till "fröken" sträckt upp armarna och sagt: "tött". -Vill, du vila en stund Manne? Nickar till svar. Får komma upp ivagnen, och somnar enligt utsago inom en minut :) Mitt lilla gullhjärta det! <3 Så roligt när det kommer fler ord också. Böja (=blöja) älli (=välling) näää (kan iofs fortfarande i viss mån betyda ja, men ändå ;))

Tidigare inlägg
RSS 2.0