skruttan såg så himla glad ut när jag plockade fram en av hennes bollar idag. Sken upp som en sol och dreglade utan bara håken. Sedan verkade hon funderade på vad den skulle kunna användas till. Äta gick inte så värst br,a var snabbt konstaterat, kom liksom inte in i munnen. Men hm, vad göra dådå?



Mamman kunde få den att flyga, Elma provade att dribbla med händerna, men fick inte riktigt styr på det hela.
Vi får väl träna upp bollsinnet fler gånger, mamman vill gärna ha en bollspelskamrat, you see. Pappans intresse för dylikt är nämligen  i det närmaste mikroskopiskt.......


Busan fortsatte att göra skäl för sitt smeknamn, medan jag kirrade lite muffins, två sorter, samtidigt, det ni!
Hallon å vit choklad till vänster samt blåbär och citron till höger. Vågar inte riktigt smaka själv ännu, av rädsla att jag inte slutar äta förrän det är, just det - slut!