Det verkar som utdrivningsförsöken av Peters feber så smått börjar löna sig nu. Han är fortfarande rätt hängig men siffrorna på termometern kryper i alla fall sakta men säkert åt rätt håll. Moster har varit här och gått en promenad med Elma och mig idag innan hon styrde kosan mot Umeå igen. Mormor och moster hade köpt en fin vintermössa till Elma och snygga strumpor också!


Själv tycker jag att jag är hungrig hela tiden. Bara äter och äter och äter. Ska det vara så? Antar att jag måste äta om Elma ska få mat men nån slags måtta borde det väl vara. Törsten försöker jag släcka med vatten så ofta jag kan. E det inte lite typiskt att man alltid kommer på att man gärna skulle vilja ha ett glas vatten så snart man har satt sig och börjat amma, vore ju lite smidigare om man kunde komma på det strax innan istället. Får försöka programmera om databasen där uppe. Den mycket tankspridda lilla amningshjärnan. Ja den verkar inte fungera till att tänka på så mycket annat faktiskt. Igår skulle jag försöka klura ut hur gammal min syster är. Ja eller rättare sagt hur gammal hon blir kommande födelsedag (= imorgon). Jag räknade att från -87 till -08 borde det ju vara 21 år, satte mig alltså ned och gjorde ett födelsedagskort där det stod grattis till 21-åringen..... slog mig inte förrän långt senare att det faktiskt är 2009 nu.... borde alltså fått ihop siffrorna till 22. Jaja, inte annat att göra än att kludda dit än tvåa på slutet istället och hoppas att syster inte skulle ta alltför illa upp på min dåliga koll...............


Elma ikväll. Lite fundersam på om hon kanske fortfarande är lite hungrig, trots åtminstone 45 minuters intensivt ätande....