Idag har vi varit på visning. Av en skokartong. En sån platt liten enplanslåda, med lika platt tak. Fick klaustrofobiknottror upp till öronen, javisst, men det var ändå en otroligt fin liten låda. Trodde aldrig jag skulle kunna tänka mig att bo i en, men uppenbarligen omprioriterar vi hela tiden. Tydligen har vi blivit aningens desperata att få ha fötterna på jorden även när vi är hemma ;-).
När det kom till kritan kändes det ändå inte som att det var något för oss. I alla fall inte den här gången. Vi får sväva i luften med fossingarna ett tag till.........