Alltid med blandade känslor de där söndagarna. Vilodagen är välkommen, likafullt som man aldrig liksom kan låta bli att tänka på att det är imorgon som måndagen åter igen rullar igång kommande veckas måsten. Man kan ju aldrig vara riktigt nöjd, eller hur?
Fast idag har vi faktiskt inte klagat så mycket. Inte orkat säga så mycket om att det kom ny snö i natt. Inte orkat anstränga oss så särskilt för att fundera ut vad vi egentligen borde ha gjort denna, av de enda två gemensamma lediga dagarna per vecka. Istället tog vi det bara lugnt, njöt av att Elma verkar frisk, och åter i sitt svunna jag igen. Pigg och kry (med undantag från någon enstaka hostning) äntrade hon simhallen, och njöt av veckans höjdpunkt på ett sätt som måste upplevas för att förstås.

Matlagning brukar också vara ett gissel här hemma, i alla fall i klurandet över vad för sorts mat det skall bjudas på den här gången, själva tillagandet kan vara rätt trevligt, åtminstone en sån här dag, när man hinner laga maten färdigt innan man känner sig utsvulten. Det behöver dock inte betyda att vi inte gör det lätt för oss.
Så här såg det ut idag: Räkpaj med lite smått och gott i. Inte så dumt faktiskt, när allt kom omkring. Inget att klaga över där heller, menar jag.....


När det kommer till Elmas matvanor skulle vi kunna börja klaga lite, men, jag avvaktar med det ett tag till. Vi har ju nämligen varit så himla bortskämda med att hon äter precis ALLT. Tillochmed sånt, som inte ens är mat...vilket inte är lika bra alla gånger, men, som sagt, aptiten har det inte varit nåt fel på. Men sen det här viruset gjorde intrång så har det blivit sämre med den där aptiten. Lite kinkig också. Väljer bort vissa maträtter, vägrar dessutom för det mesta att bli matad, hon vill klara den biten själv, vår stora lilla tjej. Kniper igen munnen om nån försöker lura i henne en sked, Får sedan vredesutbrott och skriker för full hals i samma stund som hon producerar massor med "låtsastårar" och viftar vilt omkring sig med armarna. Det får till följd att många måltider måste uppföljas med både duschning och klädbyte, samt allt för ofta en extra tvättmaskinskörning.....

Något som däremot brukar gå hem (särskilt om man får dricka i ett jätteglas) är MJÖLK. Då tiggs det minsann efter mer....

Buset fortsätter i samma anda som tidigare. Det lser i ögonen när hon kommer på nåt som hon vet att vi helst inte skulle ha velat att hon kom på. Förstår ni hur många saker i en liten lägenhet det kan gälla?? Vi hade aldrig kunnat förstå det, och nu när vi tycker att vi borde ha upplevt allt, så kan man fortfarande inte låta bli att förundras när hon kommer med nya påfund varje dag.... För att inte tala om alla påfund som upprepas.. *suck*..
Ett bus som vi slutligen satt OK på, är att leka med telefonen. Vi räknar med att knapplåset ska ta ett litet tag till att få upp..... (vilket det inte gör på min mobil, där vet hon redan hur man låser upp den....)


Men fortfarande finns stunder att bara vara också. Goknoppen vår! :-)