ni har hört talas om den ....först kommer det ingenting.... sen kommer det ingenting... sen kommer det ingenting... sen kommer visst alltihop på en gång. Det finns levande exempel på det också. Inga jämförelser med ketchup i övrigt, men Elmas lillkusin, nytillskottet Erik får nog räknas som en av dem. Som vi väntade på hans entré. 12 dagar längre än beräknat födelsedatum, en hel eeevighet i graviditetssammanhang, det vet ni som varit med om det.  Och när han väl kom så var det i raketfart. Bara ett par timmars värkarbete gav han sin mamma tid till, vilket egentligen lika gärna hade kunnat sluta med ankomst på E14, den kallaste natten i år, -29°C lär bilen ha visat vid färden till förlossningen. Brrrr..... och ännu mera brrr för en liten bebis som kommer från sitt varma krypin..........

Här den kyliga vintermorgonen på Eriks födelsedag


och så huvudpersonen själv förstås:





Ketchupeffekt nummer två får Elma själv stå för. Jag tjatade om det i förra inlägget också, men det måste bero på att jag fortfarande är i chocktillstånd. Hon som varit så sparsmakad med sitt vokabulär formligen bubblar nya ord nu. Jag hajar till varenda gång. Fortfarande ovan att hon kan göra sig förstådd, hon härmar ord som den värsta härmkråka och ger sig plötsligt på meningsbyggnader också. Från att före jul knappt sagt ett knyst av förståelig karaktär och till detta eviga surrande två månader senare.

Härligt när det lossnar liksom... :-D