Sonen försvann och maken flydde efter tonåringens härjande
....så hade det nog låtit om det hade varit rubriken i nån kvällstidning.....
Som så ofta berättar artikeltexten sedan inte riktigt samma historia. Men det var ju NÄSTAN så det var. Typliksom.
Försvinnandet bestod i mammans bristande uppsikt över sonen (annars hade ju ett försvinnande knappast varit möjligt, eller hur?).hur som helst låg han på mattan i vardagsrummet hemma hos mormor. Jag läste en aartikel i tidningen -och sedan var Manne borta!. Han har ju inte rört sig många centimeter tidigare. Aningen framåt, aningen bakåt, åsså runt runt runt förstås, ungefär som en liggande flaska som man snurrar på golvet, om ni förstår den liknelsen. Även runt runt runt i bemärkelsen som om han vore en kavel. Äh! Hur som helst: Jag fann honom under fåtöljen, där han snyggt och prydligt backat in och parkerat.
Ingen skada skedd, men morsan blev FÖRVÅNAD :-D
Maken då? Jo, han var på jobbmöte nånstans (eller snarare kanske flerstans) uppöver. Jag var ju också på jobbmöte ska sägas. Med Manneman den lugne. Ja, det hade då inte gått att ha Elma med sig på nåt liknande. Varken förr eller nu. Men än så länge är sonen fortfarande både nöjd och lågmäld så länge det inte härjar hunger, trötthet eller magont i kroppen. å det mesta av den problemtypen går att förebygga, så därav vågade jag utsätta mina nya arbetskamrater för en halvårs(nästan iaf)bebis. :-)
Åsså tonåringen då. Ja, hon pendlar faktiskt mellan spädbarn och tonåring i ärighetens namn. Får hon inte som hon vill (oftast alltså) blir det skriiiik. Några gånger har det hänt att hon rusat uppför trappan, sprungit in på sitt rum och smällt igen dörren efter sig. Var ska detta sluta?! Är hon pensionär när hon fyller 13 kanske? ;-)
Ibland, som sagt, är det bebisläge istället. Bääääääär mig, mamma! Då vill hon ha nappen (annars, sovmässigt, har det gått riktigt bra att sluta med den......förutom när hon skulle sova hos mormor, men det är en annan historia)
Andra gånger är hon en klassisk Tvåochetthalvtåring. Hon kan själv!Sjunga sånger tillexempel.
-neeej, Ejma kan sääääääv!!! Akta´re för att hjälpa till med fel grejer liksom....
Mellan raseriutbrotten är hon världens underbaraste storasyster och dessutom en alldeles underbart kramgo och pratglad liten tjej. Servar sin lillebror med allt han kan tänkas vilja ha och allt som mamma ber om hjälp med(!). Snackar riktiga meningar. 10 ord i stöten är inga problem längre. Konsonanterna vill sig fortfarande inte, men skit i det. Vi fattar ju 95% i alla fall. :-)
Som så ofta berättar artikeltexten sedan inte riktigt samma historia. Men det var ju NÄSTAN så det var. Typliksom.
Försvinnandet bestod i mammans bristande uppsikt över sonen (annars hade ju ett försvinnande knappast varit möjligt, eller hur?).hur som helst låg han på mattan i vardagsrummet hemma hos mormor. Jag läste en aartikel i tidningen -och sedan var Manne borta!. Han har ju inte rört sig många centimeter tidigare. Aningen framåt, aningen bakåt, åsså runt runt runt förstås, ungefär som en liggande flaska som man snurrar på golvet, om ni förstår den liknelsen. Även runt runt runt i bemärkelsen som om han vore en kavel. Äh! Hur som helst: Jag fann honom under fåtöljen, där han snyggt och prydligt backat in och parkerat.
Ingen skada skedd, men morsan blev FÖRVÅNAD :-D
Maken då? Jo, han var på jobbmöte nånstans (eller snarare kanske flerstans) uppöver. Jag var ju också på jobbmöte ska sägas. Med Manneman den lugne. Ja, det hade då inte gått att ha Elma med sig på nåt liknande. Varken förr eller nu. Men än så länge är sonen fortfarande både nöjd och lågmäld så länge det inte härjar hunger, trötthet eller magont i kroppen. å det mesta av den problemtypen går att förebygga, så därav vågade jag utsätta mina nya arbetskamrater för en halvårs(nästan iaf)bebis. :-)
Åsså tonåringen då. Ja, hon pendlar faktiskt mellan spädbarn och tonåring i ärighetens namn. Får hon inte som hon vill (oftast alltså) blir det skriiiik. Några gånger har det hänt att hon rusat uppför trappan, sprungit in på sitt rum och smällt igen dörren efter sig. Var ska detta sluta?! Är hon pensionär när hon fyller 13 kanske? ;-)
Ibland, som sagt, är det bebisläge istället. Bääääääär mig, mamma! Då vill hon ha nappen (annars, sovmässigt, har det gått riktigt bra att sluta med den......förutom när hon skulle sova hos mormor, men det är en annan historia)
Andra gånger är hon en klassisk Tvåochetthalvtåring. Hon kan själv!Sjunga sånger tillexempel.
-neeej, Ejma kan sääääääv!!! Akta´re för att hjälpa till med fel grejer liksom....
Mellan raseriutbrotten är hon världens underbaraste storasyster och dessutom en alldeles underbart kramgo och pratglad liten tjej. Servar sin lillebror med allt han kan tänkas vilja ha och allt som mamma ber om hjälp med(!). Snackar riktiga meningar. 10 ord i stöten är inga problem längre. Konsonanterna vill sig fortfarande inte, men skit i det. Vi fattar ju 95% i alla fall. :-)
Kommentarer
Trackback
