...det var såå himla längesedan senast.
Och för att min lilla prinsessa hunnit fylla hela handen... så BORDE det ju faktiskt ske en uppdatering här.

Femåringen, som nyligen tappat sina två nedre framtänder till förmån för ett par större uppstickare strax innanför, mäter idag 115cm till sina ca 20kg. Stor och stark tös med hjärtat på rätta stället. I de lägen hon vill åtminstone.( Och på helt fel ställe om det ska till det motsatta humöret ska tilläggas. Hornen växer lika fort som blixten slår ned, och ofta blir det rätt precis samtidigt ;))

 

Bilden är från strax innan femårsdagen när ena gadden lossnat :)

Igår bar hon 18-literssäcken med pelargonjord från kassan ut till bilen. Jojjemen, och det är ju inga bärhandtag på direkt, så lill-Pippi vår var rätt stolt när hon tillkallade pappsens uppmärksamhet från hans vänteplats i framsätet.
Idag handdiskade hon brorsans frukostdisk, eftersom han inte var klar till diskmaskinen startade. :o
"Mamma jag diskade Mannes tallrik och sked och glas, och så de där locken till lådorna" joho då, mycket riktigt, stod de där på diskbänken rena och snygga när vi klarat av efterfrukosttvätten lillebror och jag. Chockad är mitt nya mellannamn, men då får det bli Stolt i extra efternamn också tror jag ;)

Lillebror, vår sjungande lille snackeman kan han åxå. Visa humör och vifta med knytnävarna. Jodå. Eller dela ut sin djupaste kärlek med både sitt nuförtiden rätt välutvecklade vokabulär och sina ömmaste omfamningar. Som det ska vara då kanske.
95cm på mätstickan igår. Viktklass dock förtillfället okänd.
För tillfället är status febrig med halsont och det är självast orsaken till att jag sitter hemma och inte i synundersökningsrummet en dag som denna. Unnar mig alltså en stund till detta nu när det är vilodags till förmån för förhoppningsvis raskt tillfrisknande på lillknoppen