Jag fick visst godkänt idag också. :-)
blt 126/80
0 på proteinskalan (!)

"-Var snäll med mamma när du ska komma ut, ha inte för bråttom", sa barnmorskan till lilla mini.
Jag hade nog sagt tvärtom, var inte för långsam, då blir mamma otåååålig...  men men. Det är väl den lill' som bestämmer, så det visar sig väl hur dess beslut blir....så småningom........

-8 dagar nu. -17 om jag går över som förra gången.
Jag tippar att det blir den 15/4.... motbud??? :-)

Elmas nya favvoord. SNART betyder det, om ni inte förstod..... Allt ska ske snart.... om ett tag.... hon "ska bara" först....
-Elma, kom nu!
-naart!
Men vi  ska ju till dagis, vill du inte det?
joo, nart!

eller...

Men Elma, ta nu reda på dina saker som du har spridit ut här!
-nart!
nej nu!
-nart!

puuuuh!!  Det verkar av någon anledning alltid finnas andra saker att prioritera än de hennes föräldrar tycker borde komma på prio nr 1......

Men! Man får inte vara dum.... Jag tänkte jag kunde dra viss nytta av situationen, och mycket riktigt:
Så....
- Elma, när kommer bebisen då?
-nart,mamma!

Tänkte väl det!  Nu känns det bättre! Hehe.....

Kuddfodralstillverkning. Det var ju bara ett år sedan jag köpte tygerna på IKEA. Laddade inför husflytten. Drömde om altanen och att ha kuddarna där ute. Sen insåg vi att "prioritering altan" kom rätt långt ned på  allt-som-ska-prioriteras-listan, så de fick snällt ligga i förrådet och vänta på bättre tider. Och bätrte tider visade sig alltså vara idag ;-).  
Mamsen kom hit med symaskinen igår, så det var bara att sätta igång när förmiddagstuppluren var avklarad.
Beaktas bör att jag ALDRIG förut genomfört ett liknande projekt. Har nog aldrig sytt ett kuddvar överhuvudtaget tror jag. Men bättre sent än aldrig. Jag kollade upp nån sybeskrivning på nätet. Kände mig möjligtvis aningen MER förvirrad efteråt, men tog tjuren vid hornen och kom efter ett par timmars idogt arbete till resultat:
6 st fodral! :-D 
Nåja, ni ska veta att det hela inte var nån dans på rosor för mitt tålamod.... symaskinsnålen gick av med två kuddar kvar att färdigställa, och den nya nålen lyckades jag såklart sätta dit i fel läge så den jädrans övertråden gick av säkert 30 ggr under projektets gång (=jag blev gaaaalen!!)  Sen lyckades jag dessutom med konststycket att glömma ta bort en av knappnålarna så jag körde rakt över den, så symsakinsnålen jag nyss satt dit gick sönder den med :-/....   Dock blev NÄSTA nya symaskinsnål en succé, och jag kunde sy färdigt sista sidan på sista kudden. :-)



en liten bonusbild från mitt köksfönster som bjöd på denna väldoftande, vackra syn igår :-)

Kan ni tänka, vad veckorna liksom bara rinner iväg......
Elma verkar ta det hela med ro, den där beeebischen kan välan komma bäst den vill, bara den inte leker med mina leksaker....tyyyp...   Får väl se hur länge den taktiken håller i sig.
I förrgår fick hon se en bild på sin nyfödda syssling, Olivia:
- Åååååhh beeeebisch!! Fiiiiiiiiiin! sa hon då och lade huvudet på sned....
Och med kusin Erik har det varit på samma sätt också, hon vill klappa och gosa och mysa med honom...... så vi får hoppas att bebisgillandet håller i sig ett tag till.....


just ja, vi kan ju alltid jämför med förra graviditetens vecka 39...

Det är massor med energi man måste göra av med, särskilt på förmiddagarna. Imorse var det fullt bus här uppe. Det ska springas runt, runt, runt, göras kullerbyttor och lekas med bollar och allra helst lekas björnen sover. Femtielva gånger på raken. Pappan bävar för uppdraget (inte jag, eftersom jag vet att jag inte är lika rolig att leka det med i nuläget :-P)

-Pappa!! Böönen sover!!!
-Jaså, gör han?!, sa pappan, och försökte fortsätta med toalettbestyren. Insåg dock rätt snart att det inte vara lönt att protestera så länge till, så han fann sig strax i sin lott och lade sig att sova....
.... Elma sprang hängivet runt, runt den stora björnen, samtidigt som hon försökte flämta fram väl valda ord ur sången...

men man kan dock, men man kan dock honom aaaaaldrig trooooooo........ :-D

meeen, har man varit världens bästa björn ett tag, så får man ju belöning också ♥....

 

goaste busungen vår ♥

Att det vankades simning på fredagen var Elma väl medveten om redan från uppvaknandet. Supersnabbt var frukosten avklarad, och när P och jag var färdig med densamma mötte oss denna syn :-D
(Vet inte om Elma brukar tycka det är halt och kallt på badet, om det är därför broddarna hörde till utstyrseln?)


Stackars lillgryn fick sedan snällt ta av sig munderingen igen, i väntan på att de sju timmarna till badets öppning skulle förlöpa.....

Jag vet...... Jag borde kanske inte tycka att det är så speciellt.... Jag är ju ledig på vardagarna också, numera. MEN. Helg innebär ju att vi får ha pappanhemma och alltså mer chans till familjemys! Inget direkt övrigt på agendan ännu, mer än att det troligen blir nån shoppingsväng iaf... Tur man skaffat sig en karl som inte motsätter sig sådant trevligt tidsfördriv ;-) ......
Idag var det förresten go´morron vid halv sju igen. Klart överkomligt, särskilt vid uppvaknande till både autentiska solstrålar och minst lika sköna dito från vår älskade lilla pärla! :-)

Snart ska vi iväg och mimma.   Ja, eller simma, som vi med bättre koll på konsonanterna kanske skulle säga :-P
Elma och "mottar" är det framförallt som ska blötläggas. Jag följer med också, men vi får väl se hur aktiv jag orkar vara och inte. Men man ska inte underskatta vattnets helande effekt på mig iofs, jag brukar ju bli en glad, lycklig, problemfri människa i kontakt med det våta elementet.... :-)

På förmiddagen var vi till BM, Momma-taxin och jag. Lyssnade på hjärtljuden, 138/min. Alltid lika myyyys! Och kollade mitt blodtryck, 136/80. Inte lika mys med den mätningen, men dock fortsatt godkänt värde i alla fall..

Imorse blev jag liksom lite extra inspirerad inför kommande bebisleverans, eftersom det skedde just en sådan på lite sydligare breddgrader inatt. P:s kusin med fru fick sig nämligen en liten dotter strax efter 12-slaget! åååh så mysigt!! Och åååh vad de fick vänta, nästan tio dagar över tiden tror jag visst det blev till slut......   så jag e allt lite avis... på leveransen alltså menar jag...inte på den långa väntan.... den har jag nog framför mig ändå...

Jag har då åkt som en liten jojo idag. Inte varje dag jag har bilen, är nog därför det känns så ovant. Först en sväng till Timrå för att lämna pappan som fick skjuts till jobbet med sin arbetskamrat. Sen till dagis och lämna lillgryn, sen hem, vila, lata mig ett par timmar innan det var dags att lasta bilen för en tripp till återvinningen. Sedan off to folktandvården och tandhygienisten. Militärisk dam, dendära. Närmast skräckinjagande faktiskt. Ändå har jag inte tandläkar(hygienist)skräck, men jag kan liksom med ens förstå de som har...... Hon verkade sur över att jag kom dit gravid eftersom hon inte kunde ta några röntgenbilder då. Men hallå- då kan de väl informera om det när de skickar ut kallelse dårå.... En kallelse som dessutom bara dök upp en vecka innan utsatt tid....   jaja, men det blir väl ett nytt besök nästa år då, "för säkerhets skull", som hon sa. tur man har sitt tandvårdskonto, så man kan utnyttja den månadskostnad man betalar någon gång också... eller?... nja, men det känns mer ok att gå en gång till om man slipper betala extra för det i alla fall..... nåväl. Inga nedslag på min tandhygien idag inte. Skönt det också.
hur som helst, väl på väg därifrån kom jag på att jag hade återvinningsprylarna i bagaget, så jag for och uträttade det ärendet innan jag åkte vidare till birsta för lite shopping med kära mamsen. En babymössa till lilla mini och lite strumpor till storstumpan blev dagens fångst. Plus att det gick ned en kopp kaffe och en mandelkrok. Jo, åsså blev det ju en vårblomma till mig, som belöning till mig själv för fin insats hos tandis ;-)....


Sedan vidare och hämta gumsan, som dagen till ära inte gjorde några större protester av stundande hemgång.  fick "baka" färdigt lite med de andra barnen innan vi åkte bara, tror det var det som gjorde susen idag. :-)
Så hemåt då. Och nu har vi kikat på pippi, samt ätit lite extra mellis inann vi ska off till timrå igen för att hämta tillbaka lilla pappan :-)

Ja, mer hinner man alltså inte på en dag ?!....

...eller i säsongen kanske det handlar om, snarare. Det verkar som om Elma ställer om sig efter ljuset. Ju tidigare solen stiger över horisonten, ju tidigare stiger Elma ur sin säng. Vi har ju varit bortskämda med alldeles lagoma uppstigningstider a la  sex-halvsju, åtminstone, ett bra tag nu. Men senaste tiden har det blivit tidigare och tidigare uppstidning. nu är det ju en liten solstråle som vaknar, och skiner mot sina föräldrar med ett alldlees underbart humör och gosigt sinne, ska kramas, pussas och klappas, MEN. Är man trött så är man. Kl. 05.08 imorse till exempel. då var jag trött. Och Peppe var utslagen....han hade fö varit upp vid ett-tiden redan, då det också önskades välling..... det där med att hon inte vill äta middag gör sig påmint på nätterna ibland, liksom..... 
Jag halade på uppstigningen kanske tio minuter, men sen gick det liksom inte mer. Budskapet ekade i öronen: Morron, mamma! Nälllling!!
Positivt med den effekten att jag kände mig helt uppvaknad när jag skulle köra P till Timrå före sju iaf... :-)
Å på senförmiddagen bidde det visst nån timmes tupplur också, så jag får nog inte klaga :-)
Men jag tänker ändå att det kanske blir liiiiite lugnare med de där tiiiidiga morgnarna när vi ställer om klockan.... bara vi ställer om oss själva, P och jag så.... :-P

Nu ska jag ta och förbereda mig för eftermiddagens tandhygienistbesök. Får se vad domen blir idag då, jag gillar inte de där besöken nåt vidare värst, men syftet är ju gott iaf.....

..på ett äppelträd. I en bok förstås, är väl inte riktigt säsong här uppe för något liveprojekt än på några månader ;-)....
Och allt blev rätt. Ett till nio. Elma fixade det själv. Synd det inte fanns fler äpplen kanske, så vi hade fått en full tia.... vi får hitta något annat att räkna nästa gång :-D

.... är det inte sånt som ska få fart på en förlossning?  För säkerhets skull får jag försöka pyssla lite med sånt nu när jag är hemma.... för att förbättra oddsen liksom. Inte för att jag har såå bråttom. Jag e bara liiite rastlös, liiiiiite nyfiken och liiiiite dålig på att vänta i största allmänhet.   Det finns nog inget botemedel mot det va?  -Nä, tänkte just det.  Så min kropp får stå ut med liiiiite pyssel i alla fall.
Idag har jag putsat fönster. I köket och matrummet. Igår tog jag altanens dito. De sidor jag kom åt vill säga. På altanen går liksom alla fönster inte ens att öppna(så man kan komma åt utsidan på fönstret bredvid menar jag), och på utsidan kunde jag inte stå och putsa, där är det snöööööö, och lär så vara ett tag till...... Och inte tog jag mellan fönstren heller. Ett riktigt fuskjobb när allt kommer omkring, men bättre än inget intalar jag mig. Bättre än att sitta hemma med bebis sedan och se det man borde ha gjort innan "leverans".
Städa har jag väl inte orkat mig på egentligen. Fast jag BORDE dammsuga, åtminstone i köket. Det BORDE göras typ varje dag, som det sölas i detta hem, men orka?! -Näää! 
Tre tvättmaskiner avklarades igår. Jag har dock ännu inte klarat av omhändertagandet av resultatet, men, det finns på min BORDE-göra-lista...
Så var det favoritmomentet kvar då.... bakningen! Idag blev det kärleksmums.  Mmmmm!

Igår kväll ville Elma baka, och jag deklarerade att så kunde bli fallet om hon åt upp sin mat, vilket hon inte gjorde. Igår heller. *suck*  Hon har en matstrejk hemma nu, äter en sked eller två, mmmmmmm, gott, säger hon som oftast, men lika snabbt blir det: "tack, maten!" Åsså ska haklappen av och hon iväg från köksbordet för att förverkliga nån idé hon fått. *suck*, igen.
Så länge det rör sig om frukt eller grönsaker är det helt ok att stoppa i sig. Men serveras något varmt på tallriken får man räkna med protester. Fy, så det prövar mitt tålamod, och oro över hur länge det här ska pågå, och hur det ska påverka hennes välbefinnande. :-( Äter gör hon visst på dagis i alla fall, så det är väl vi här hemma som ska prövas lite bara. Usch, jag är INTE förtjust i prövningar, ska sägas!  Tur i oturen att vällingen går hem, dock får hon den inte istället för maten, utan hellre då som igår, sent på kvällen, när hon istort sett drack den i sömnen. Men det känns ju inte heller bra. Och tvinga henne att äta, funkar knappast det heller. Jag tänker att hon borde äta när hon blir hungrig, men det verkar inte vara en hållbar teori.... Nån med tips om hur man tacklar tvåårstrotsen på ett mer lämpligt sätt kanske? Att inte låta henne få som hon vill, utan att det ska påverka henne negativt på "fel" sätt...  Tips mottages tacksamt!

Hur det nu var så hade jag ju förberett för bak igår, så när gumsan lagt sig blev det ett par plåtar kolakakor.....  Och ett dåligt samvete hos mamman som ändå tyckte synd om lillgrynet som inte fick vara med....  Aldrig är det bra liksom.....

nä- jag syftar inte på mitt hem, även om man kanske skulle kunna tro det. Nej, vi har varit ute på shopping, mamsen och jag. Det bidde en liten fångst från pirum parums villervalla-avdelning:

(bilderna lånade från villervalla.se

Jag som äääälskar färger tycker det e så bra med deras kollektion, dessutom av trikå i superkvalitet, det gillas skarpt!! :-)
Nu köpte vi liiiite stora kläder märkte jag, men det finns väl att växa i dårå, gumsan gillade dem hon med i alla fall, skulle prova på en gång... var kan hon ha ärvt såna ideer ifrån ..??? :-D

Att plocka undan leksaker är ingen barnlek, om ni tillåter uttrycket. Inte går det att andas när man står dubbelvikt, och inte tillåter musklerna några väldans yviga rörelser heller. Då kommer krampen. Kramp i häcken... eller i låret... eller i magen... Ujuj. Ska försöka få pli på mitt lilla barn så hon bara tar fram en sak i taget... men ... det kunde jag ju ha tänkt på lite tidigare, eller??
Förutom leksaksplockningen, som tog mig närmare en evighet idag, har jag bara hunnit med 3 maskiner tvätt och lite blomvattning, matlagning, och en skön tupplur förstås.  Jo just ja.  Spelet fick sig lite friskluft idag också. Min lilla toraderklimp, som jag saknat det, kände jag när jag väl plockade upp det ur lådan och fingrade fram ett par låtar.... det blev säkert mer än ett par dessutom, när jag nu tänker efter.... tiden försvinner liksom med musiken, det hade jag nästan glömt....
Jag spenderade också en halvtimme med xboxen och det nyinförskaffade racingspelet. barnsligt kul, men ack vilken kramp jag får i händerna... fel teknik antagligen... eller alldeles för hög ambitionsnivå, hehe.....

En kaffe med mamma på eftermiddagen här hann vi också med innan vi åkte med lillgryn och köpte allvädersstövlar. De bedyrade behovet av det på dagis nu när det vips är 7 plusgrader här ute på dagen istället för torra, kalla minusgrader som vi varit vana tidigare.  Alternativet gummistövel med tjocksockar i som jag redan preparerat på dagis, föll visst inte i smaken på samma sätt.... troligen för att Elma klär på sig själv och de inte hinner med innan hon valt skor och satt på sig overallen och allt....

Det blev ju faktiskt sovmorgon idag. Vi brukar ju liksom vakna extra tidigt av någon anledning de gånger när vi har Elma på utlåning. Bara för att vi inte måste liksom. Som något slags hån mot alla andra morgnars trötthet. Men imorse visades digitalsiffrorna 09.10 när jag slog upp ögonen. Då kunde man ju tycka att man skulle ha en superpiggelin dag. Men inte då. Känns som att hela dagen varit en enda lång startsträcka för mitt huvud. Uppvaknandet skedde med hjälp av solenergi strax före middagstid när vi var ute och lekte i snön med lillskruttan hos farmor och farfar.  Efter go´middagen vände det dock igen och jag gick tillbaka till startläget: Trööööööött. 
Jaja, jag ska väl använda kommande veckan att vila mig, antar jag, så det ska väl ordna upp sig va .....

gjorde vi idag, på barnklädesloppisen, A-C och jag. Inte så mycket som vi hade hoppats på kanske, men några slantar fattigare och plagg och prylar rikare blev vi ändå. :-) Barnen och karlarna lämnade vi här hemma ute i snön under tiden. Men sen var vi ju faktiskt inte borta så länge heller, så karlarna hann med en egen shoppingsväng de också, dock kom de tillbaka med oförrättat ärende. Lika bra det, för plånbokens skull i alla fall, skulle jag tro ;-).

På seneftermiddagen drog Peppe ut på en promenad med Elma i vagnen. Destination "momma och mottar" och väl där ville Elma INTE därifrån. Som vanligt alltså. det blir övernattning där för henne, så pappan och jag får en helkväll för oss själva. Myyyyys :-)

Idag har mitt huvud inte alls gjort sig påmint såsom de senaste dagarna. Skönt det, hoppas det håller i sig nu! iövrigt tycker jag ju fortfarande att jag mår mycket bättre än under förra graviditeten så jag ska försöka att inte klaga på den dryga väntan på bebis liiiiika mycket som då.... MEN... jag lovar inget! :-P

.... nej jag orkar INTE ta upp alla tråkigheter i världen. Jordbävningar, tsunamis, kärnkraftverksproblem, galna gubbar i afrika och allt det där..... Nöjer mig med att tala om att JAG MÅR BRA! :-) Åtminstone på pappret. Huvudet är fortfarande inte på banan, vet inte vad det beror på nu när det inte verkar kopplat till mitt blodtryck, som låg på finfina 101/72 idag. Fick beröm av barnmorskan som menade att jag måste ha vilat bra. :-) Tack vare fin support här hemma ska sägas, inte en självklarhet att kunna vila med en yrslig tvååring i huset. Inte vår lilla tvååring iaf ♥.   Ett bra knep är att sätta igång en film, vilket även är gällande knep i skrivande stund. Nu har jag några minuter innan filmen e slut, då blir det lunchtajm och sen kommer Kicki och Johan på visit! :-)

....verkar vara något som lillgryn är betydligt bättre på än sin mor. Ganska skönt att hon klarar sig hyggligt själv såna där tiiiidiga morgnar i alla fall. Tur förresten att solen börjar titta fram lite tidigare klockslag så jag inte känner mig lika outsövd längre. Njuter ända fram tills vi ställer om klockan... då får jag väl njuta av kvällsljuset istället! :-)
En morgon vaknade P och jag av att Elma släpade in sängkläder i klädkammaren. tog med sig täcke och kuddar från sitt rum och placerade i en ombonad hög på golvet och lade sig strax där i för att bara mysa. :-)
det dröjde dock inte länge förrän hon ändrade strategi och  släpade in sakerna i vårt sovrum istället, bäddade två platser, räckte pappan hans glasögon och befallde honom därefter att lägga sig bredvid henne. Ibland tänker hon liksom på allt, lillhjärtat vårt ♥.



Själv har jag inte riktigt samma ro att sysselsätta mig. Eller är det helt enkelt så att jag är FÖR bra på det? Vill hinna med MASSOR och lite till och har därför ingen ro att göra någonting ordentligt. Springer runt som en tätting mellan tvätten, blomvattningen, köket, datorn och vad det nu kan vara, för att hinna med så mycket som möjligt på så lite tid som möjligt medan jag kommer ihåg vad det var jag tänkte göra. Det är nog det som är det största problemet förresten; att jag allt för väl känner till min förmåga att glömma vad det var jag skulle göra, så när jag kommer på något att göra så gör jag det på en gång, i samma stund som jag glömmer färdigställa det jag nyss började med att göra för att jag inte skulle glömma bort det..... 

Idag är huvudvärken något lättare. Möjligtvis. Jag försöker inbilla mig det i alla fall. Den är då inte sämre, och den är definitivt inte borta heller, det är det vi kan vara säkra på för tillfället....
Igår eftermiddag fick jag i alla fall trevligt besök och lite avlastning med vardagssysslorna av min kära mor. Hon är bäst på att ställa upp! Ja , det vet ni ju redan, men det tål att nämnas igen... :-)

Det trevliga besöket utökades också med A-K, Elin, Erik, lillmoster och morfar.  Åsså N-J en kort sekund när han kom för att hämta hem sin familj också.   Lite sällskap får en att glömma mycket av ont och självömkan, åtminstone för mig! :-)

Mot kvällningen, när jag var ensam igen, och styrde stegen mot sängen var jag inte direkt på superhumör dock. Peppe hade fortfarande inte kommit hem från sitt jobbevent och jag orkade inte vänta uppe längre, fast jag egentligen ville.....   Som plåster på såren för mig när han väl anlände (jag hade faktiskt inte hunnit somna) deklarerade han att han vunnit en X-box 360 i en frågetävling. (duktig, min karl! ;-)) Hehe, vi som aldrig ägt en spelkonsol. Nu öppnar sig väl en ny värld, kanske kan den få mig att inte flimra runt så mycket här hemma?? På gott och ont i så fall, antar jag... :-)

Igår kom mössan jag beställt åt Elma från dunderbarn Snygg va?! :-)
(Behöver det nämnas att lillgryn är minst lika förälskad i hjärteformer som sin mor :-D)
Ahhh. hjätta på möttan, miiiin mötta sa Elma när hon fick se den! :-)
Bilderna är f.ö. från morgonens bus innan avfärd till dagis.
Elma älskar att leka med katten i mammas mobil :-D

Igår kom huvudvärken smygande. Tilltog under kvällen, varade natten och hade inte lämnat mig ens nu imorse. Inte vanligt med huvudvärk för mig. Inte den här typen iaf. Som en tving som spänts åt över tinningarna och med en känsla av att ögonen ska ploppa ur skallen. Jag, som aldrig tar en alvedon ens, gjorde tillochmed försök med det imorse(!). Icke till hjälp, dock. Då började jag fundera över mitt hälsoläge. Tänkte det var bäst att slå en pling till barnmorskan. Fick dock inte tag på dem förrän jag kom på jobbet. Fick tag och fick tag på, förresten - nej inte ens det, man får gott finna sig i att  vänta på att bli uppringd, trots telefontid. Jaja, bättre det än att sitta i telefonkö iaf... Hur som helst fick jag en tid för blodtrycksmätning till kl.10.15.   Vankade mig upp till BMM (barnmorskemottagningen, som jag försöker förstå att det heter istället för MVC), satt max två minuter i väntrummet inann jag blev inkallad och sedan var utslaget 148/90 på mätaren. Fick vänta tio minuter till. Omtag. Nytt värde: 120/90. -Högt undertryck. Inte alls akuthögt, men tillräckligt för att de skulle humma och sucka och grubbla över saken iaf. I samband med min huvudvärk inte så lämpligt uppenbarligen. Åsså en etta på proteinuriskalan också. Ingen katastrof det heller, men sammantaget inte riktigt bra status, så order blev: "-hem och vila!". Jobba var INTE lämpligt tydligen....speciellt inte med så mycket att  göra som vi skulle ha på jobbet idag antagligen....
Ny tid på BMM på fredag morgon. Jag blir således hemma imorgon också. Mina sista två dagar på jobbet blev tydligen inte idag och imorn utan igår och i förrgår då. Lite snopet.....

För er som inte vet så har jag dessutom sagt upp mig. Fått nytt jobb på nytt ställe, tillsammans med en av mina nuvarande kollegor :-). Även om jag tänkt vara mammaledig först, innan det ska börja jobbas nånting alls. Så nu har jag liksom gjort min SISTA dag på nuvarande ställe då....konstig känsla, men, det har nog egentligen inte riktigt sjunkit in heller, vi får väl se hur lång tid det tar innan verkligheten kommer ikapp......

Förra graviditetens slutdel innebar ju ett evigt rännande för blodtryckskontroller, proteinvärden och CTG-kurvor. Jag börjar få lite dejavu-känsla av det här nu tycker jag. Och svullnaden i kroppen har börjat göra sig påmind också. Nu har jag gått upp ett kilo på bara fem dagar :-(. Tjocka händer och fötter, fortfarande inte alls lika illa som sist, men det kan ju hinna bli på de potentiella dryga 5 veckorna som kan var kvar.... jaja, nu sitter jag med fötterna högt (att ligga på rygg är en pina för ryggen och illamåendet så det undviker jag i möjligaste mån.) Nu ska vi se om jag kan drista mig till en liten tupplur också kanske, skulle nog sitta fint, om bara huvudvärken kunde ge med sig......

Ja, det har jag ju redan. En på insidan, två på utsidan. om vi säger så :-)
I väntan på att nr 3 också ska behaga vilja komma ut till oss på andra sidan får ni en triss i Elmabilder.
Mitt goa, fina (om än för tillfälligt mer än någonsin så tjuriga) älskade lillhjärta ♥♥♥

Idag var det premiär. Vi missade den här hemma, men tydligen föll hon för grupptrycket vår lilla dotter. Uträttade ärende nr 2 på pottan på dagis idag. Ville gra som de andra tydligen. Hehe.... Hemma har hon haft tålamod att sitta max en minut, och den minuten helt utan resultat dessutom. får se om det här var en engångsföreteelse eller om vi är inne på en ny era......

Igår hade vi avslutning på minisimmet. Vi tar en paus i väntan på bebisens ankomst i alla fall. Lillhjärtat imponerade och simmade utan några armringar. Det räckte tydligen med ett par simfötter och kraftigt sparkande för att hålla huvudet ovanför vattenytan vid förflyttning. Dessutom dykförsök, med destination hämta grejer på botten. hon verkligen älskar vatten vårt lilla gryn. Känns lite trist med beslutet att sluta minisimmet, men samtidigt skönt att inte ha varje helg uppbokad på det sätt som varit. Vi får fösöka komma iväg och bada i alla fall, och hoppas att vi  lyckas hålla någorlunda jämna och täta intervall.....

Jag har börjat nedräkningen till lilla minis ankomst märker jag. ± 5 veckor kvar nu. Det har nog ändå inte riktigt sjunkit in, men vi försöker förbereda oss härhemma. Igår kom mormor och morfar med vaggan. Elma ville först ha den i sitt rum, men höll sedan med om att det kanske skulle vara bättre att den stod inne hos mamma och pappa istället. hon påpekar att bebisen ska sova där, och inte hon själv (hon sover ju med mamma och pappa halva natten ändå så ....)
Två veckor till tänkte jag jobba. Om jag orkar. Just nu varierar orken från dag till dag tycker jag. I det stora hela mår jag fortfarande jättebra, men när det gör ont i fogarna blir jag på sånt himlans urkans surhumör att jag knappt står ut med mig själv och tålamodet med andra lämnar lite övrigt att önska det också om vi säger så....

Sen har vi äntligen fått höra Elma kalla sig sjäv vid namn istället för det gamla invanda "hähä". Det har av någon anledning varit Hähä i alla sammanhang kring henne själv i flera månader nu. Och är det egentligen fortfarande, men i helgen sa hon i alla fall: Mitt namn; Elma.  :-).   Hon har lärt sig använda en ny preposition också: Ordet bakom. Bakom bilen, bakom lådan o.s.v.  Vällingen har fått namnet nälling. Farmor har hon pratat om som Majmor och det ploppar upp nya ord varje dag. En härlig utveckling! :-)